2016 startade Maria Eriksson ett projekt med tillhörande blogg ”366 days of sharing” där hon skulle testa ”delningsekonomin” och fick bra med media då hon var en väldigt early adopter till AirPnP, en app där man skulle kunna hyra ut sin toa. Sanningen var dock att det aldrig var någon som kom och hyrde hennes toa. Då tycker jag det är lite märkligt att lägga det som undertitel. Men visst, det säljer säkert.
Det är dock bara en liten petitess i den här, förvisso ganska välskrivna, boken om On Demand-ekonomin. Delningsekonomi är ett luddigt begrepp och inte ens vi som jobbar med detta är överens om vad vi ska kalla saker, men så länge det TJÄNAS pengar på en transaktion skulle jag benämna en tjänst som On demand-ekonomi. Alltså att du genom en tjänst på nätet kan boka något och att den som hyr ut kan tjäna pengar på det.
Ingången för Maria Eriksson är att hon under ett år ska försörja sig på on demand-ekonomi. Det är första gången jag hört talas om nån som ska försöka sig på det här i Sverige och eftersom det här projektet är gammalt (2016 är en evighet bort i dessa sammanhang) finns varken Foodora eller Linda Piras gigekonomi-projekt utan det som fanns att tjäna pengar på 2016 var AirBnb, vilket blev det hon hade som huvudsaklig inkomstkälla för projektet.
Efter att ha köpt ut sitt ex ur nån gigantisk lägenhet i Uppsala sitter hon på en fast boendekostnad på 8-9000 eller om det till och med var 10000. Alltså markant mer boendekostnad än någon jag vet som brukar syssla med delningsekonomi. Som jämförelse gick min hyra upp från 2300 till 3000 under de tio år jag lånade ut min soffa på Couchsurfing. Dessutom hade jag ett heltidsjobb och min hyresvärd hade inte tillåtit nån uthyrning och det var inte därför jag var med; jag lånade ut min soffa för att det var kul att träffa folk från hela världen. Du kan läsa mer om det i mitt fanzine, finns att läsa gratis på HDK:s Fanzine-bibbla om du inte fick det eget ex via patreon.com/llamalloyd
On Demand-ekonomi?
Så här vill jag dela in begreppet ”delningsekonomi”, på en vänster till höger- skala och längst till höger hittar vi:
On Demand-ekonomi: En person hyr något av en annan som TJÄNAR pengar på det, t ex via AirBnb. Den första sparar eventuellt pengar jämfört med en traditionell tjänst, i detta fall ett hotell. Dessutom finns ett storbolag som tjänar stora summor pengar på människors ”gästfrihet”.
Längs till vänster hittar vi:
Kollaborativ ekonomi: En eller två personer SPARAR pengar på en transaktion, t ex delar på bensinpengar via Skjutsgruppen eller att den ene lånar den andres soffa via Couchsurfing, Trustroots eller Warm Showers.
Däremellan finns en rad tjänster som är nånstans mitt emellan, är det ett företag som ligger bakom tjänsten ska ju givetvis det företaget tjäna pengar någonstans, t ex är BlaBlaCar ett företag som tar ut en bokningsavgift när européer samåker med varandra medan Skjutsgruppen är en ideell förening där det är strikt förbjudet att tjäna pengar på nån annan.
Men som sagt, det är nästan bara On Demand-ekonomin som lyfts i denna bok av Timbros ledarskribent Maria Eriksson där det i princip innebär att hon skapar ett vandrarhem av sin allt för stora lägenhet. Folk kommer och går och hon chattar med en argentinare som hon fattar tycke för och träffar honom till slut och flyttar till Argentina, men trots att vi fått läsa mycket om hur mycket hon känner för denna snubbe får vi aldrig reda på hur det går när hon väl flyttar till Argentina på slutet. It’s just so much fluff.
Som ordförande i den ideella föreningen Kollaborativ Ekonomi Göteborg var jag givetvis mycket nyfiken på boken (det kryllar inte direkt av svenska böcker om delningsekonomi) så jag köpte den istället för att vänta på att den skulle komma till den gamla fina kollaborativa institutionen biblioteket. Det var ett djupt misstag och nu när jag spenderat tid med att läsa denna AirBnb-bloggare behöver ni inte göra det.
I vanliga fall brukar jag ge bort böcker när jag läst ut dem, till vänner om de är bra eller välgörenhet om de dåliga. I detta fall vill jag faktiskt ha så mycket av mina pengar tillbaka som möjligt så här kan du buda hem den på Tradera! Min tid kan jag dock inte få tillbaka!
Vi på Kollaborativ Ekonomi Göteborg jobbar främst med att kartlägga verksamheter som sätter tillgång framför ägande på SmartaKartan.se, AirBnb är inte med eftersom de är allmänt kända. FairBnb där en del av kakan går tillbaka till lokalsamhället kommer att vara med när det etableras i Sverige.