Jag är fisk, stjärntecknet fisk alltså. Jag har läst att fiskar har lätt för att hamna i olika typer av beroenden, typ sex, droger och alkohol. Detta har jag tagit fasta på när det kommer till högtider då det finns en tendens att överkonsumera mat, godis och drycker. Årets påskfirande var inget undantag, jag åt och drack och jag åt och drack. Påskgodis fanns i överflöd trots att ingen ansträngt sig för att inhandla detta, precis som i vanlig ordning, det också. En gigantisk förpackning av chokladharar fann sin plats i vår stuga och det blev ett krig- jag mot påskhararna. Ni vet ”jag ska bara ta en” och sedan sitter jag och äter upp det ena huvudet efter de andra, hare efter hare, systematiskt och utan att känna hur de egentligen smakar, medans jag knöcklar ihop foliepappret som vart runt om till små bollar som blir till en hög. Under tiden slår tanken mig att det nog är ett helt normalt beteende jag besitter eftersom jag faktiskt är fisk. Att agera på något annat vis skulle rent utav vara märkligt, jag har lätt för att hamna i beroende av olika slag, det har jag ju läst i en horoskopbok köpt på Åhlens 1992. Eftersom detta handlar om påskharar så tänker jag vidare att det är ett riktigt sunt beteende jämfört med att beroendelotten lika gärna kunde fallit på heroin. På så vis rättfärdigar jag mitt mölande, ja jag intalar mig att det till och med är av godo. Nu är kriget slut. Påskhararna är uppätna, jag har ätit upp mitt påskhareberoende, så var det problemet löst för den här gången.