Inlägget gjort

Metz, Pustervik, 5:e mars.


Ni följer väl oss på Instagram? Då hade ni redan sett denna bild!

Igår var det dags för min WWDIS-debut, ni känner säkert till Stockholmsklubben som de senaste månaderna spridit sig till både Götet och Malmö? Innan Metz och förbandet We live in Trenches hade Woody West styrt upp en mindre spelning med Christian Kjellvander och amerikanerna Frontier Ruckus uppe i matsalen. Jag kom lite tidigt och smög upp och tittade på de sista låtarna med Frontier Ruckus, träffade en kamrat som var lyrisk över amerikanerna. Han hyllade dem med att säga att de hade Neutral Milk Hotel-vibbar. Han hade helt rätt, riktigt jävla bra americana.

Svenskarna We live in Trenches bestod av en mycket arg gosse i rött flankerad av två diskreta gitarrister, en fantastisk trummis och en rätt indiskret basist som spände ögonen i publiken. Antagligen var det denne basist Gaspard Augé i Justice alltid försökt se ut som. De spelade punk jag antagligen aldrig skulle lyssnat på på skiva, men live funkade det alldeles utmärkt och de försökte trycka in så mycket musik som möjligt på sin speltid. All heder till eder.

Efter nån öl till i baren gick då huvudakten, Toronto-trion Metz, på. Deras musik får mig att tänka på tidiga Nirvana, tänk Bleach. Riktigt jävla bra, alltså. Deras ”5 dollar light show” gick åt fanders efter några låtar så det blev ett blådaskigt, nedtonat ljus istället för det som skulle komma från den ursprungliga enkla ljuskällan. De håller jävligt bra live, kör på som satan och jag blir avundsjuk på frontmannen Alex Edkins, som har en tajt glasögonsnodd för att hålla sina glarrer på plats när svetten börjar lacka. Sådana måste jag skaffa, till dags läge har jag dansat sönder två par. Bandet är förbannat tajta och jag bara står och ler när de kör igenom deras finfina självbetitlade från förra hösten. Jag stannar kvar med en kamrat som idag fyller år och således har gett sig själv ledigt mitt i veckan. Fan, bästa födelsedagspresenten en kan ge sig själv. Ja, förutom en spelning med Metz, då!

Inlägget gjort

Veckans tips! 1-7 mars.

Metz. Press photo by Robby Reis
Metz. Press photo by Robby Reis

Fredagen den 1:e mars: Dorit Chrysler + Jooklo Duo + Skeppet, Smedjan, kl 21.

Karin försökte sälja in den här spelningen till mig med att ”du kommer bli kär”. Dorit Chrysler som jag skulle falla för är en jävel på att spela theremin. Kolla den här videon t ex. FB.

Fredagen den 1:e mars: Popical: Kristoffer Åström, Stenhammarsalen, kl 20.

Den gamle Fireside-frontmannen har gjort ett otal soloplattor och ikväll spelar han med musiker ur Sveriges Nationalorkester. FB.

Söndagen den 3:e mars: Christopher Owens, Pustervik, kl 19.

Christopher är herrn som växte upp i nån skum kristen sekt och lyssnade på musiken sektens medlemmar spelade samt insmugglade kassetter. Som 16-åring rymde han sedan och spelar en sorts surfig pop, tidigare som frontman i Girls, nu solo. Skivan är inte dum alls. FB.

Måndagen den 4:e mars: Crystal Castles, Trädgår’n, kl 20.

Vad ska en annars göra en måndag, liksom? Bilda sig? FB.

Tisdagen den 5:e mars: Metz, Pustervik, kl 21.

Kanadickerna Metz är riktigt fartfylld rock. Rakt och utan skrupler, ge hit min öl! Testa Get Off! FB. Tidigare på kvällen spelar amerikanska Frontier Ruckus och Christian Kjellvander i matsalen, intimt och mysigt förfestande om en så önskar. FB.