Publicerad den Lämna en kommentar

What will all tomorrow’s parties be? A bike-ride in Utrecht, The Netherlands? Maybe.


Moonface. Photo: Elizabeth Radzikowska.

On Monday I came back from a long lovely trip with two of the world’s best festivals ringing in my ears. All Tomorrow’s Parties hosted two last weekends of their marvelous concept where they let one band chose what other bands should play. This next to last weekend however was curated by themselves and their friends at the Primavera Sound festival (the very last the weekend after was curated by Loop). I had been to one ATP before, when Slint reunited, back in 2005. Now I made my way to Camber Sands yet again. Camber Sands is a beach resort for the English working-class but during the winter it occasionally transforms into a music nerd Mekka. I booked my ticket on a whim when I heard that they were about to sell out and I so very badly wanted to see Television perform their masterpiece Marqueen Moon in its entirety. One of the reasons I haven’t made it back to ATP since 2005 is the sleeping situation. You normally have to buy a whole room, a chalet. This time however, you could share a 4-berth room so I bought a ”half-chalet” and hoped someone would come to their senses this time and join me. It’s gotten a lot easier finding peeps to tag along to these fests with because of twitter and the lovely little Primavera Sound Crew group on Facebook, a group for people who are nerdy enough to go to festivals in other countries on their own and there meet up with kindred folk. A Swedish guy, Mattias, whom I had just spoken to once in person, took the chance to join me. We arrived with a crowd-funded bus (We can go dutch, I love y’all for that!) with a few of the others from the PS group. An hour later our new flat mates, Charlie and Ollie, two young brits, showed up. Naturally they would have to cuddle up on the sofa bed. Me and Mattias had gotten their first and in true viking manner just taken the two single beds.

I’m not gonna go into detail about all the bands, you can check out tiny little ”reviews” on every one of them at instagram.com/llamalloyd if there’s something special you would like my take on. The Thursday started with me trying to figure out if it really was Scout Niblett in a wig behind the drums at Magik Markers. Of course it wasn’t, she was upstairs and when I got up there she and her guitar gave me goosebumps, the very best thing that a band can give you. Icarus Line blew me away while Low made me so sleepy I literally went to bed, even before they had finished. I felt incredibly old.

On Saturday me and Mattias took a stroll along the beautiful beach and it was all sublime. We left for Eraas, which I just found out is the new duo behind postrock band Apse. I was happily surprised and then blown away by the marvelous instrumentalists Tortoise. The other band to give me goosebumps was of course the old men in Television during the title track of Marquee Moon. Brilliant stuff, still. Then laying down in the back listening to Godspeed You! Black Emperor was just blissful and someone brought a pet dino to Feel the pain with Dinosaur Jr.

Sunday’s lineup felt a little weak, but if you look at it in a positive way, then it felt like these were the band that were the future, instead of old-timers like Dinosaur Jr and Television (except for Los Planetas, enough with them already, Primavera!). These were the new noise-makers; Haxan Cloak and Pharmakon being the two who made the most, and most fucked-up noise. I liked Forest Swords, who had realized it’s much more fun to watch a guy with a bass instead of just having a bass track on his computer. Hebronix had really beautiful passages and stood for the best party trick at the entire festival when he came in to one of the chalet parties that played pretty awful music and asked to plug in his toaster. When he finally found an outlet the thing short circuited the stereo and everything went quiet and black. Brilliant!

Leaving the fest, hung over as the queen in Maida Vale fellow PS Crewers Joao, Blanca and me endured the bus ride and chilled a few hours at a Syrian restaurant. Our minds were pretty empty and it was lovely to just stare into the air for a while. I took a more comfortable than I had thought bus to Amsterdam (£1.60!) over night and continued chilling with the obvious visit to Rijksmuseum and Anne Frank house and a visit to the Documentary film festival and the lovely film Everyday Rebellion before it was time for the next festival.

On Thursday morning I got an email from the ceo of Spinlister, a site where you can rent locals’ bikes that my rental in Utrecht would be the first bike rented in ”Amsterdam”. I wonder what the good folks in Utrecht would say about that! Utrecht is a lovely university city about the size of Gothenburg half an hour away from Amsterdam. Here the festival Le Guess Who? takes place every year at different venues throughout the city, you could say it’s like Way Out West’s club programme Stay Out West but without all the massive queues you get with 25000 people. The biggest venue is about the size of Pustervik (appx 1000 people). I heard that the festival started as a birthday party and that it celebrated Canadian bands (hence Le Guess Who?) the first year and the next year they cheated with Beach House and Jana Hunter (both American). There’s still a lot of Canadian bands on the lineup and a lot of garage rock. My friend Ola was there last year and I agreed that they had a remarkable sense of what was ”up and coming” so I bought an Early Bird ticket for this year’s fest. I felt that they would give what I wanted and yes, the lineup made me smile.

When I got to Utrecht I walked to a part of town with schools and little family houses everywhere. I rang the door bell of one, where Wouter, the manufacturer of the interesting bike I had rented answered and led me out the back where he had these new chainless bikes he had designed and made. I rode with a backpack on my back and a smaller one on my tummy until I made my way to my Couchsurfing host, Eduard. Le Guess Who? has realized that the amount of hotel and hostel rooms in Utrecht is limited but they have an almost unlimited amount of students so you can actually ask for a couch directly on their site! Love that! Anyways I met three little Poles that were also couchsurfing at the same place and we got along very well, one of them, Szymon, runs a music blog called Kilof. A fun bunch. We all stayed in the attic of this kid Eduard who wasn’t really going to the festival until we were… Not the best situation, but yeah yeah. Wednesday started with the brilliance that is King Khan and then a little older brilliance by The Fall and after a little bike-ride to a smaller venue where there was a, mostly Norwegian, line, we saw Night Beats who performed last year as well. I can really see why they let them come back again. It’s always a good bet to go see a band that gets booked two years in a row. Biking around in the darkness a little drunk is fun and frankly, that’s exactly what I did at Stay Out West this year too. And you do manage to get into more than one club that way. In Utrecht everybody bikes. It’s the way to go.

Friday started with a few so-so bands before the marvellous Braids filled my heart with soul and my body with goosebumps. Sheer brilliance. I stuck around for The Black Angels instead of going directly to the Ty Segall curated night and they’re always a treat but in hindsight I feel that maybe I should’ve checked out Magnetix because if they were anything like the band Ty chose after them, J.C. Satán, I would’ve loved them too. J.C. were amazing, one of the best garage acts I’ve ever seen. Brilliant guitarist and it never got boring which garage can get sometimes if it’s too repetitive. None of that. Good shit!

On Saturday there was something called Le Mini Who? which meant free gigs at little art clubs and cafés throughout the city. Me and my new couchsurfing host Dominique (I couch-jumped – didn’t stay the whole time at one person’s home) went to see ZZZ’s but they had swapped times with Pins who were awesome, really good stuff. They had been on my ”first band of the itinerary” but this way it was ok that we had so much Mexican food that we didn’t get there in time for their ”proper” gig. Unfortunately the upstairs was full, too bad, I really would’ve wanted to see Thao & The Get Down Stay Down but the goosebumps from Scout Niblett once again was more than enough downstairs. The only Swedish band on the lineup were The Thing, the jazz trio Neneh Cherry made a brilliant album with recently. On their own they play so incredibly loud and fast you almost get sweaty just watching them. Fire! in a condensed form. Happy to be a Swede. After them even Metz sounded kinda lame. A bike ride over to ZZZ’s and a little queueing before I managed to hear the last two songs these Japanese noise women performed. Great stuff.

The Sunday was suitably timed a lot earlier with Matt Elliott, Moonface and Destroyer as my opening trio in a modern church. The Moonface album Julia with Blue Jeans On that landed about a month ago took my friend Madeleine by storm and I remember thinking ”What the hell” when she gave it 9/10 a few hours after it had been made available. It took me a little longer to come to realize she was completely right and when Spencer Krug performed these piano pieces I was in a trance and was very close to crying. Between these remarkably beautiful pieces he seemed to be another man, though, joking about getting shat on in Lissabon and whatnot. I got to think it through, but that might very well have been the concert of the year. The fact that I’m thinking about going to London just to catch see him again should tell me ”yes, it was”…

I sat through most of Destroyer but mostly it felt like just watching a drunk getting more drunk. It wasn’t getting better with Spencer Krug refilling his whiskey. Speaking of sad, the next act was Damien Jurado, whose songs might be the saddest of the bunch. The man himself, though, was very jetlagged and had been up 24 hours. In spite of that he was a lot of fun joking around and speaking about his artwork for the Le Guess Who? totebag that was inspired by ads of companies doing their ”final” sale. In between that he sang his songs while the entire Tivoli fell quiet. I realized I haven’t listened to him in years and that it was time to correct my mistake.

Maybe the biggest name on the bill was Yo La Tengo, who I hadn’t seen for ten years. They played for an hour and a half and I especially enjoyed The Story of Yo La Tengo off my favorite record of 2006, I’m not afraid of you and I will beat your ass. Love it.

I had already returned the bike so I started walking back, the Poles taking the bus and on the way was the other Tivoli, where Wooden Shjips were playing their psychadelia. I couldn’t NOT swing by. It was as packed as ten sardines in a condom. I went for the bar, that’s a good excuse to get into a crowd like that with your coat still on and that Beck’s beer might very well have been the best beer on-site during this, my new favorite festival, Le Guess Who?

PS. The best lager all-in-all was the Hertog Jan! I heard the festival was still doing minus on their account. This should be their beer sponsor!

Publicerad den Lämna en kommentar

Två små tips, annars tipssemester!

Yo! Det blir inte mycket till tips denna och nästa vecka då jag lämnat Götet för nästsista All tomorrow’s parties-festivalen denna helg och för mig nya Le Guess Who? nästa helg i Utrecht utanför Amsterdam.

Ikväll hade jag gått på Pustervik där debutalbumaktuella favoriterna Hunt öppnar för Holograms.

På onsdag hade jag gått till Trucken för spelning för Rosenlundsstödet.

Ta väl hand om Götet, vill ni få ert Instagram-flöde fullt med bra band får ni gärna följa Llama Lloyd där: instagram.com/llamalloyd

Publicerad den Lämna en kommentar

Gå med i Tobias Registret och spana sedan in veckans tips: 15:e – 21:e november.


Idag väljer jag att inte bara tipsa om lite kulturarrangemang utan även vädja till dig som medmänniska. Du har kanske hört talas om Kevin Williams som har akut leukemi och måste få stamceller från en donator för att överleva? Det har ännu inte hittats någon, mycket på grund av att det saknas donatorer med utomeuropeisk bakgrund. Kevin har själv afrikanska rötter och det är speciellt människor med sådan bakgrund som behövs just nu.

Det du kan göra:
1. Informera vänner och bekanta, främst de med afrikanskt ursprung, om de kan tänka sig att bli donatorer.
2. Gå själv med i Tobias Registret, gratis om du är under 40: tobiasregistret.se/Bli-givare
3. Skänk en slant till deras arbete: tobiasregistret.se/vad-kan-jag-gora
4. Gå på stödspelningen imorn. Se info längre ner.

Fredagen den 15:e november: Night Beds + Mire Kay, Pustervik, kl 22.

Ikväll kommer mina fina vänner i Mire Kay och öppnar för Night Beds, som jag brukar blanda ihop med Night Beats. Men nu när jag lyssnat in mig på Beds inser jag att det är rätt trist och Beats är fantastisk garage. Men gå och se Mire Kay, de är alltid ljuvliga. FB. Annat kul är Henrik Bromanders releasekalas för nya novellsamlingen på Oro, Fotohögskolans examensutställning på First Hotel G, Guerilla-fest eller så kan en lägga en förmögenhet på Yaki-Da där sjukt roliga Hanne Lempka (Hits mot folkgrupp står i kaffebaren och nåt brittiskt vid namn Lone spelar.

Lördagen den 16:e november: Stödfest för Tobias Registret (ska prompt särskrivas) och Kevinw Williams: José Gonzàlez + Hästpojken + Joel Alme + Sibille Attar + Daniel Gilbert + Alice B + The Naima Train + Hemlig gäst + Massa DJs så som Henrik Berggren och några i Silverbullit, Jazzhuset, kl 19.

Halva pop-Göteborg ställer upp för Kevin Williams imorn. Det enda som inte räcker till när solidaritet och omtanke flödar över är väl valet av lokal; Jazzhuset är inte särskilt stort. De 150 förhandsköpta biljetterna är slut och 100 biljetter till börjar säljas i dörren klockan 21.30, så se till att börja köa i god tid.

Novemberfest och annat gött som händer utanför jazzhuset:

På Pustervik har Woody West och WWDIS styrt upp tvådagarsfestival med Dead Meadow, Daughn Gibson, Jackson Scott och Brokeback på lördagen och Crystal Stilts samt Jacuzzi Boys på söndagen. Speciellt Daughn Gibson vill jag rekommendera, skev modern country kanske en kan kalla hans musik. Lyssna på Tiffany Lou. FB.

Min Jävla Fitta, Galleri Nils Åberg, Götabergsgatan 24.

Kommer ni ihåg precis innan de rev byggnaden där nya Backa Läkarhus nu ligger, vid Vågmästareplatsen? Då hade Carolina Falkholt aka Blue gjort en helt fantastisk målning som jag fotade och länge hade som bakgrundsbild i mobilen. Jag lyckas inte hitta den nu dock. Hennes hemsida länkar bara till en Åtkomst nekas-sida (med bilder förvisso) på Alingsås kommuns hemsida… Hur som haver så ska hon ha vernissage for her art that has commended as being strongly vaginal which bothers some men. The word itself makes some men uncomfortable. Vagina. FB.

Trucken och Koloni har också goa grejer: Windhand + Pilgrim + Black Demon Rites respektive Astma + Gösta Berlings Saga.

Söndagen den 17:e november: Youth Lagoon, OSLO.

Jag är irriterad över att Pustervik flyttar fram sin spelning med YL till mitt i natten på tisdag och överväger att sticka till Oslo och se honom där i protest, jag har ju ändå en biljett ty hans spelning i Oslo i somras blev uppskjutet till denna kväll. Antagligen kommer jag väl bitter stå på bitter på Pustervik på tisdag kl 23.40 trots allt. Jävla fotboll.

Onsdagen den 20:e november: ZZZ’s + Saigon, Skjul Fyra Sex, kl20.

Sjukt coola japanskorna i ZZZ’s gästar Frihamnen på onsdag! Koloni levererar än en gång! FB.

Publicerad den Lämna en kommentar

Tippi Hedren! Här kommer tips! 8:e – 14:e november.

Fredagen den 8:e november: Russian Circles + Chelsea Wolfe, Trucken, kl 21.

här skrev jag förra gången Russian Circles var i stan:
Sonen, Russian Circles, är nästan en reinkarnation av mig själv, instrumentell, hård postrock med löjligt bra trummor. Bästa spelningen sedan Primavera. [.. ]Tuppsåsindränkta falafel är mitt oblat, valfri öl mitt vin och Truckstop Alaska min kyrka. Tack gode gud för kvällens psalmer. Amen. Innan detta måste kan en kanske hitta en vernissageöl här eller här.

Billy Bragg, Pustervik, kl 19.

Ett alternativ är ju att kolla Billy Bragg, men that’s probably more of a drag.

Lördagen den 9:e november: Loppis galore, Svenska Mässan m.m.

För länge sedan testade jag en app som heter On the Flea vars idé var smart, att en skulle kunna annonsera sina second hand-prylar. Det var dock mest skit folk ville kränga (just nu vill nån kränga ett flak Schweppes och Sommaren med Göran här i Kroken). Men den som orkar leta sig igenom kan givetvis hitta trevliga grejer. Imorn har i vart fall apputvecklaren en riktig loppis i Svenska mässan. Än roligare är kanske att dra till Utby och byta kläder på finaste fiket Café Overlook (som även är ett skrädderi). Innan dess tycker jag det låter gött med NYC-inspirerad brunch på Lou Lou. Vill en inte gå på Henkeberg utan ta med egen bärs kanske det här i Smedjan kan va nåt? Annars spelar ju favoriterna i The Volcano tillsammans med ett gäng andra på 128:an.

Metz + Honningbarna + Cheatahs, Henriksberg, kl 21.

Metz var suveräna när de spelade på Pustervik i våras och nu har WWDIS bokat dem igen! Röj på Henkeberg!

Söndagen den 10:e november: Fars dag.

Hedra din fader.

Tisdagen den 12:e novmber: Califone + Tony Dekker, Pustervik, kl 19.

Califone har släppt massvis med skivor och jag älskar fortsatt Roots & Crowns från 2006 allra mest. Dessutom öppnar Great Lake Swimmers sångare! Woody West fortsätter att leverera.


Veckans video är givetvis Greta Gerwigs Spike Jonze-regisserade dans till Arcade Fires Afterlife.

Publicerad den Lämna en kommentar

I’m feeling a bit tipsy! Tipsen 1:e — 7:e november.


Det är ta mig fan november imorn. Här kommer tips!

Fredagen den 1:e november: Steve Gunn + Tentakel, Teater Trixter, kl 20.

Steve Gunn kan spela gitarr. Christian Pallin sålde in det bra när han sa att han spelat med Kurt Vile… Yeah, let’s do it! Jag ska käka jävla massa falafel på Teater Trixter så är jag befläckad är det sås. Ja. Ekta, som du kanske känner till som en finfin konstnär, har ju gjort flyern här uppe bl a, spelar lite skivor också. Gött. FB.

Om en hellre vill titta på dokumentär i grupp visas Waking Life, Richard Linklaters (Before Sunrise/Sunset/Midnight) på Chalmers kl 18.30 (hinns ju med innan, hm…) Det är faktiskt en av de få filmer jag inte sett klart… Jää jää. Annars har de vernissage på Nudie (attenda för brusvatten) och vill en inte lämna Hisingen är det ölfestival i Eriksbergshallen

Lördagen den 2:e november: Obliteration + Degial + Deathronation, Trucken, kl 21.

Ska det bli trucken redan nu eller sparar vi oss till Russian Circles nästa fredag? Jag känner inte till några av banden, men det talas om ”metal”. Så jävla metal.

Söndagen den 3:e november: Ein Deutsches requiem, Lundby nya kyrka, kl 18.

Halloween är jag inte så förtjust i, på allhelgonahelgen ska en komma ihåg de döda, tända ljus och ta sig tid till eftertanke. Jag tänkte att jag kanske slinker förbi en kyrka och lyssnar på en requiem.

Tisdagen den 4:e november: Skapandet av låglönelandet Sverige, Restaurang Trappan, kl 19.

Jag är mycket nyfiken på vad dessa kloka herrar, Karl-Petter Thorwaldsson (LO-ordförande) och Lars Calmfors (ordf i finanspolitiska rådet m.m.), har att säga om läget i landet. Gratis.

Publicerad den Lämna en kommentar

Rundpingis med pensionärer på Doc Lounge! Llama Lloyd väljer musiken. Yay!


På tisdag visar Doc Lounge filmen Ping Pong — Never too old for gold om veteran-VM i pingis. Innan och efter filmen väljer undertecknad musik. Doc:en har även bjudit in massa pingispensionärer så det blir helt enkelt rundpingis! Kan bli hur kul som helst. Vi ses där, va?

Jag slår på DJ-programmet på datorn kl 19 och filmen börjar 20. Oklart om rundpingisen blir innan eller efter filmen, men kom förbi Storan så ser vi!

FB-event.
doclounge.se/goteborg


PING PONG – never too old for gold (OFFICIAL CINEMA TRAILER) from Banyak Films on Vimeo.

Publicerad den Lämna en kommentar

Veckans tips, 25:e — 31:e oktober!

Fredagen den 25:e oktober: Basia Bulat + Sumie, Pustervik, kl 19.

Ikväll kommer den skönsjungande fågeln Basia Bulat och förgyller Pusterviks middagsscen. Hon har gjorde några fina album, men det var med titelspåret på nya Tall Tall Shadow som hon verkligen lamslog mig. Personligen kommer den skivan antagligen vara förknippad med att handla jävligt mycket mat, vilket jag gjorde till den innan jag och några män åkte och fiska hummer. En kamrat förknippar den med en höstpromenad i skogen. Det är nog mer passande egentligen. Innan dess får ni inte missa Sumie, som snart kommer släppa skiva på Bella Union producerad av Dustin O’Halloran med Nils Frahm på piano! Kan bli precis hur bra som helst, så kom tidigt! FB.

Dent May + Eldoradio, Röda Sten, kl 19.

Om en inte känner för briljant singer-songwriter kanske lite Mississippipop passar bättre? Tyvärr krockar dessa två bra spelningar så ingen cykel i världen kan få dig att lyckas se båda två. :/ FB.

Efter det kan en stanna kvar för hiphop resp. house, bara en ger fan i att pissa utanför den finska punken (Riistetyt), det är helt ok att nostalgilyssna på Radiohead, bränna manliga könsdelar (nja?) innan de sätter igång i Gårda. Jag funderar på att smuggla in nån bärs till Bio Capitols visning av mästerverket Old Boy, vars visningsrättigheter snart går ut, det är med andra ord antagligen sista chansen att se den på stor duk innan nån jävla remake tar dess plats. Kl 23! fb.com/biocapitol

Söndagen den 27:e oktober: Andre Williams, Pustervik, kl 19.

På söndag serveras baconfett! Gött! FB.

Tisdagen den 29:e oktober: Doc Lounge: Ping Pong — Never too old for gold, Storan, kl 19.

Jag tyckte den här filmen verkade så söt att jag frågade om jag fick spela skivor. Om de går med på det tänkte jag försöka ha ett tema på ålderdom. Kolla trailer här och mer info här.

Torsdagen den 31:e oktober: Vånna Inget + Allvaret + Eldoradio, Jazzhuset, kl 22.

Det här är en spelning för kids och annat löst folk som kan flexa bort förmiddagen på fredagen. Jo, jag är en smula bitter… FB. Istället går jag väl och lyssnar på en grymt intressant författare istället, som den gubbe jag är; Kajsa Ekis Ekman snackar om Skulden.

Veckans video:


I Break Horses — Faith. Trots att Arcade Fires nya skiva läckte igår (streamas på arcadefire.com) spelade jag denna runt tio gånger på Youtube. Sjukt pepp på deras andra skiva!

Publicerad den Lämna en kommentar

Tip tip toe! Veckans tips 18:e — 24:e oktober!

Fredagen den 18:e oktober: Ny, konstig musik eller gammal, inte särskild konstig musik.

I fina lokalen Smedjan styr Koloni upp en massa band en aldrig hört talas om, men det är alltid trevlig stämning (TG Gondard, Moon Relay samt Bear Bones, Lay Low heter för övrigt dessa okändisar). På Kontiki firar de att Känn ingen sorg… fyller tio. Om jag vore frisk hade jag ju lätt skaffat mig en ny förkylning i Fiskhamnen. Mest för att Jazz, som bekant, är farligt, så jag håller mig borta från Nef.

Lördagen den 19:e oktober: Jamming in CanDieLand, Lundby idrottshall, kl 15.

Jag har ännu inte lyckats tajma in en bout i Roller Derby än, men hoppas på att vara frisk till morgondagen. Skönt att slippa lämna ön också, ju!

Lördagen den 19:e oktober: Lightning Dust, Pustervik, kl 22.

När Amber Webber och Joshua Wells inte spelar i Black Mountain gör de söt 80-talsdoftande pop med Lightning Dust. Senaste plattan, Fantasy, är riktigt fin. Helt klart veckans tips. FB.

Söndagen den 20:e oktober: Mark Kozelek, Stenhammarsalen, kl 19.30

Förra gången Mark Kozelek spelade just i Stenhammarsalen (tror inte han hunnit med en spelning till där, väl?, svårt att hålla reda på, han är ju här jämt!) kommer jag ihåg att jag var irriterad då jag kom för sent till förbandet Promise and the monster, som jag var pepp som fan på då. Undra var hon blivit av? Bor hon fortfarande i Mölndal? Hur som haver fick jag inte komma in och störa när hon hade börjat. Finkultur, pyttsan! Och Kozelek känner du förhoppningsvis till annars är det bara att knarka ner dig på Red House Painters och Sun Kil Moon. FB.

Måndagen den 21:e oktober: Between the Bars — En hyllningskväll till Elliott Smith, Pustervik, kl 19.

Vår tids Nick Drake tog livet av sig med att hugga sig själv i hjärtat upprepade gånger. Jag har aldrig hört talas om nåt mer självhatiskt självmord. Innan att Cindy Lee kom och hälsade på mig i London för tio år sedan och sa ”Elliott Smith har tagit livet av sig” det första hon sa när hon steg in i lägenheten jag delade med 9 (!) andra, hann han göra så sjukt mycket bra musik och två låtar som för alltid kommer sticka ut i min bok är Say Yes, vars text jag verkligen lyssnade till på en bussfärd i Brasilien. Den har för övrigt en av världens vackraste textrader som någonsin skrivits: I’m in love with the world through the eyes of a girl who’s still around the morning after. Den andra låten som jag starkt förknippar med en plats är faktiskt hela skivan som gavs ut efter hans död; From a Basement on a Hill som för mig alltid är förknippad med en höstpromenad i San Martín de los Andes i Argentina senare på samma resa. Det var enda riktiga höstdagen på den resan, det var ungefär samma klimat där som hemma. Dagen efter fortsatte jag själv söderut i Argentina medan mina vänner åkte till Chile och chillade i ett par veckor. Nu blev det här ju värsta blogginlägget! Jaja. På måndag kommer bland andra Kristofer Åström, Sea Lion och Daniel Gilbert tolka Elliotts vackra musik. Ses där!

Tisdagen den 22:e oktober: Doc Lounge: The Act of Killing, Storan, kl 19.

Den här rullen verkar sjukt intressant. Herzog har tydligen producerat dessutom så inte bara trailern tyder på att det kan bli lite knas! FB.

Bombino, Pustervik, kl 19.

Alltid trevligt med lite ökenrock. Försöker erinra mig om jag lyckades se honom eller ej förra året. Hm. Nu styr Woody West s://www.facebook.com/events/432047120234346/” target=”_blank”>ett tillfälle att räta ut det frågetecknet för mig och dig.

Torsdagen den 24:e oktober: Theatre of Blood, Trucken, kl 19.

Stans trevligaste skräckfilmsklubb! FB.

Publicerad den Lämna en kommentar

Kulturnatta- och lite andra tips! 11:e — 17:e oktober.

Fredagen den 11:e oktober: Kulturnatta, hela stan, hela kvällen.

Ikväll är det kulturnatta och jag har hittat några grejer jag vill tipsa om:

Sunshine Socialist Cinema, Drömmarnas Kaj, kl 18-22.
Ett gäng som låter solpaneler generera ström till en gerillavisning av film! Älskar’t! De visar Så gör vi Göteborg (om EU-toppmötet 2001) och Genklang som dokumenterat när Megafonen möter Pantrarna. Okänt vilka tider filmerna visas dock. :( FB.

Köp lite billigt ”halvkött”. Beat har du kanske läst om i Filter, nu kan du köpa det billigt då de inte lyckats köra ut så mycket provsmak som de tänkt. Grym grej med hälften naturbeteskött och hälften bönor istället för 100% industrislakt. Smart. 10 kronor stycket kostar frysta burgare, tydligen. FB.

Om en inte orkar ta sig så långt ifrån där en ändå alltid hamnar på fredagar, Pustervik, finns Taket precis i närheten.

Jag gillar den här texten: ”As a mobile guerrilla unit, the three artists walk around to the various venues that interest them during Kulturnatta. And where there is sense of humanity and where Bacchus has set up camp, performance actions will happen.” Det verkar främst ske på Linnégatan. Ja, om Bacchus behagar infinna sig, tihi. FB.

Bezdomny var trevligt förra året.

Många av de föreningar som håller till i Victoriahuset (alltså där både Hagabion och Kino ligger) håller öppet så där kan en gå runt och kika lite om en är nyfiken.

Jag lockas av ordet ”champagnebar” till jazz och utställning på Kyrkogatan 13. forssenoberg.com.

Ett par gamla fina hus så som Börsen (Gustav Adolfs torg) samt Dicksonska palatset (Parkgatan 2) håller öppet hus. Kan vara nog så trivsamt att få kika in i hus en går förbi titt som tätt.

Galleri 54 bjuder på nåt de kallar en vridscen där ett tjugotal konstnärer var tjugonde minut kör performance eller presenterar sina bilder eller filmer etc. Lite Pecha Kucha över det. galleri54.com

Galleri Box kör Amanda Herman — The making of Talzar, en allegorisk science fiction-berättelse om att vara flykting i Sverige. Låter intressant. galleribox.se

En av få punkter som nämner Hisingen är Mrja Nurminen — Mestadels på Ön: Hisingen. Galleri Konstepidemin.

Queerhistorisk stadsvandring i latlyktornas sken, Norra Hamngatan 16, kl 18.30. ”Icke-normativa personer och aktiviteter i Göteborgs förflutna. Samling framför Christine kyrka.

Jag har ännu inte tagit mig till nyöppnade Litteraturhuset. Kanske dags ikväll? facebook.com/litteraturhusetgoteborg

På Luhrs pocket vid Kappellplatsen kan en lära sig virka mormorsrutor. Kanske kul! www.pocketmedmera.se

Socketbruket arena (gatunr 23) bjuder (eller nja, bjuder och bjuder, det här är enda tipset jag tipsar om där en behöver kulturnatta-kort), men de kör dock musik från massa ställen ända fram till kvart i tre. En kan ju tänka att de har ett par flak att sälja i den vevan…

Blues på Oceanen kan vara nåt. Och de kör BYOB, bästa grejen som inte dyker upp så ofta i Sverige. Här kan du dessutom välja att ta med annat än öl, så som mat och vänner. Gött så.

Piratpartiet tycker jag väl generellt sett inte så bra om, även om de i integritetsfrågor ibland är duktiga och alerta. Kvällen till ära har de tydligen seglat från piratbukten med ett skepp som de ankrat vid operan. Där kan en få en ansiktsmålning för att undvika ansiktsigenkänning. Härligt paranoida. skutan.piratpartiet.se/2013/kulturnatta

Istället för nattamat vid nån korvmorre nånstans kanske det är dags att ta en fika hos Röhsska som tydligen får sina ekologiska produkter från Gunnebo Kaffehus och Krog. Bra där.

Ställ om-natta är dock det jag främst vill tipsa om. Dels på omställningslokalen (Vegagatan 1, vid trappan upp mot hugget) och Johanneskyrkan. Det käkas räddad mat och snackas mjölksyrningskultur, grönbombas, skickas fripost och propageras för mer direktdemokrati. Dela en hel del av deras åsikter, men inte allt. Eller så kan en ju bara gå dit och byta frön eller kläder. Hela programmet finns på www.ettannatgoteborg.se

Pigan, Hanna Petterssons serie som blivit musikal kanske kan vara nåt? Lär ju vara fullsatt redan, dock. För övrigt skulle jag nog hellre leta reda på den gamla Galagon med originalserien än att utsätta mig för musikal. Jag fick nog av genrepet av Vad som hände Nora efter hon lämnade sin man. Skit.

Tonara blir jag nyfiken på. Det är en kör som sjunger på nån vagn nånstans. Luddigt, men trevligt. Hoppas det går bra för dem. Annars sjunger ju fina Indiekören två gånger på Konstmuseet. Mer ordnat så.

Det får räcka med tips för kulturnatta.

I vanlig ordning är det också spelningar på Yaki, Pustervik och Clooney’s, men det är det ju varje helg…

Lördagen den 12:e oktober: Franska trion, Trucken, kl 21.

Det känns änna dags för en trucken-dejt imorn, no? Go for it! Även lite nyfiken på electroklubb på Riorio, dock…

Publicerad den Lämna en kommentar

Andreas Tilliander äter äpple med sked och ger oss ett recept på grön ärtsoppa!


I vintras blev Andreas Tilliander av med en sko när han spelade här i Göteborg. Jag tyckte det var så snopet att jag styrde upp en crowdfunding där vi samlade ihop till ett par nya Ice Patrol Boots på två dagar. Som tack för hjälpen lovade Andreas att vi skulle snacka lite mat och nu på Way Out West spelade han under namnet TM404 på Nefertiti så vi passade på att prata dumplings och vad det konstigaste han nånsin ätit var.

Vad är du sugen på just nu i matväg?

Oj, det roliga är att jag, under rätt lång tid nu, kört cous-cous blandat med allt möjligt. Jag tänker främst på vad jag äter till lunch. Jag och min flickvän brukar turas om och laga mat hemma, men i och med att jag har min studio för mig själv så sköter jag ju den maten varje lunch. Det känns som jag sedan i vintras bara kört cous-cous med olika saker. Jag tröttnar aldrig på det med ångkokta grönsaker. Det funkar alltid, liksom.

Jaså, har du kök i studion?

Ehm, studion är ett kontor egentligen som jag, vid ett par tillfällen, under ett par-tre månader använt som boende. Du vet hur Stockholms bostadssituation är, men den är väl på 38 kvadratmeter på två rum och ett pentry. Så där har jag då och då lagat, inte festmåltider, men så jag har överlevt i alla fall.

Ja, det är ju skönt att ha det så.

Senast i förrgår var Kitte, från bandet Kite, ett svenskt syntpopband, i studion och smsade mig innan ”du, har du mikrovågsugn? jag behöver värma det här och det här”. -”Du, jag har till och med ugn!”. Det kanske är lyxigt för en studio att man har en kokplatta och sådär.

Men är du sugen på cous-cous nu, då?

Just precis nu hoppas jag på nåt annat. Just för att jag väldigt ofta kör det där, men jag åt en sån där Risenta på tåget hit, en sesamfrö-grej som är ok. Det är svårt att köra veganbiten när man är ute, det är rätt begränsat.

Mycket chips?

Mycket chips, ja faktiskt. När jag kom in här så högg jag in på chipsen och ölen, men efter soundcheck som vi håller på med nu så ska det tydligen bli mat nånstans. Jag är inte sugen på cous-cous, men i övrigt kan jag acceptera det mesta faktiskt. På Andra Långgatan så finns det en asiatisk restaurang som har jättemycket veganskt och vegetariskt. Jag har glömt vad den heter nu. [Jag tror Andreas menar Yammy Yammy.]

Odlar du nån mat?

Jag bor väldigt litet, så jag har en balkong där jag har testat att odla basilika och koriander. Koriander funkade inte så bra, men basilika har jag en jättestor planta på balkongen. Men hos min flickväns föräldrar på landet stod vi och lagade mat på midsommar och då var det en lyx att bara kunna gå ut och knipsa lite örter och sådär, det kändes skitbra. Men som boende i Stockholms innerstad i en liten, liten lägenhet så nä, det är svårt. Inte alls. Förutom basilika då. Jag köpte en sån liten kruka som man köper på Hemköp för tjugofem spänn och så planterade jag den i en större och det tog sig, så nu har jag en skitstor basilikaplanta.

Ok, du bara tjoffade ner den?

Ja, det funkade jättebra.

Lyssnar du på nån musik när du käkar frukost?

Ja, jag lyssnar jättemycket på radio, jättemycket på P2. Så Klassisk förmiddag lyssnar jag nästan alltid på till frukostflingorna. Idag lyssnade jag på nån afrikansk musik som jag har glömt namnet på, som jag blev tipsad om igår kväll. Jag är inte så svår att komma igång på morgonen, jag brukar komma igång direkt. Min flickvän, däremot, är lite segare så hon vill inte ha nånting med bastrumma och sådär på morgonen.

Har du nån favoritfrukt?

Oj, ja, vad skulle det va? Man vill ju gärna dra till med nåt exotiskt, men det jag oftast äter är ju banan, det är ju så sjukt enkelt, det finns alltid. Åter igen när man, som vegan, börjar bli hungrig, eller att blodsockret börjar sina. Även om det är tråkigt, så får jag ändå säga banan.

Jag gav Grimes papaya igår. Det är hennes favoritfrukt.

Jajaja, vi spelar ihop nästa vecka, jag har aldrig träffat henne, men jag gillar musiken. Såg du spelningen också? Var det bra?

Ja, det var jättebra. Jodå, jag gillar henne.

Ja, jag också. Mats Almegård, min kollega på radion är helt såld på det. Så han har övertygat mig, jag brukar vara skeptisk när det är musik med sång, men det fick jag ju ångra, jag tycker det är skitbra.

Ja, jag är nyfiken på det här med att hon låser in sig i sexton timmar och när hon börjar bli trött, det är då hon blir som mest kreativ och om jag har fattat det rätt har hon gjort det igen nu. Jävligt jobbigt sätt att göra musik på.

Jag har ju sedan -93, det är ju tjugo år nu!, varit väldigt starkt intresserad och influerad av Aphex Twin, framför allt hans två första skivor, Selected Ambient Works. De spelade han in när han var i dryga tjugoårsåldern och där har han tydligen experimenterat med lucida drömmar, han har sovit tio minuter, varit vaken i femtio, sovit i tio minuter och, nu finns det ju så mycket myter kring Aphex Twin, men han menar att han har, på tio minuter, drömt tre låtar och sen när han har han vaknat så har han liksom haft kvar låtidéerna och börjat skruva och spela in. Jävligt speciellt alltså.

Vad har du fått för konstig mat på turné?

Oj oj oj, det där vet jag direkt svaret på. När jag flög till min allra första spelning i Tokyo 2001 så var jag strikt vegan och arrangören hade glömt säga det till bokningsbolaget och när jag sitter där så blir jag serverad kött förstås, men jag berättar hur det är och de kommer tillbaka med ett äpple, en servett och en sked.

En sked?!

Jag åt äpplet med sked, demonstrativt och satt och gröpte äpplet med sked. Det är det konstigaste jag har fått. Ehm, men tyvärr händer det även idag att jag själv glömmer bort att berätta, så det har ju hänt att man måste sitta åtta timmar på ett flyg och så finns det inget att äta, det är inte så kul. Då försöker man be om en extra flaska vin så man kan sova.

Stefan, en barndomsvän från Hässleholm som jag har bandet Kondens med, spelade ihop i Kina för några år sedan och jag brukar alltid föredra att sova på morgnarna istället för att gå upp till frukosten på hotellet. Stefan vaknar däremot tidigt, han har småbarn och då blir det så automatiskt. Han gick ner till frukosten och det är viktigt att påpeka att Stefan är rätt så bra på att överdriva saker. Han berättade i alla fall att han hade kollat och inte hittat så mycket han ville ha på frukostbuffén, men så hittade han ägg. Men det kan jag ju ta i alla fall, tänkte han, tog ett ägg och så låg det liksom ett litet foster i ägget. Och när han berättade det för mig så tänkte jag, det är ju Stefan, han överdriver, han skojar, han ljuger, men sen såg jag det här, hette det Kinas mat, och då var det just det där att de hade små kycklingfoster i äggen. Just jag upplevde det ju inte, men annars hade nog det varit det konstigaste.

På samma turné var jag och Biosphere, en norsk ambient-artist, på en kinesisk restaurang förstås, eftersom vi var i Kina. Där fanns det en svamp, en trädsvamp, som var otroligt god, den smakade lite som soltorkade tomater och den beställde jag in varje dag i tio dagar. Där såg jag och Geir Jenssen, som han heter, ett par som satt och åt maskar. Det fanns på menyn och varje dag hade vi tänkt ”vem fan köper maskar?”. Det var några västerlänningar så vi var tvungna att gå fram och snacka med dem, det var några tyskar som bott i Kina i många, många år, men de påstod att det var en delikatess och att det var fantastiskt gott. Det var verkligen två pinnar, en skål med maskar. Delikatess!

Men hur hade de tillagat dem?

Jag vet inte, jag har ingen aning alls, men ja, var och en till sitt. Jag föredrog ju de här trädsvamparna, men även det låter ju jättekonstigt. Men det var svingott, ja som soltorkade tomater, både till konstistensen och smaken på nåt sätt. Haha. Det är till och med så att jag har mailat arrangören efteråt för att få reda på vad det heter, men jag har inte hittat det i Sverige.

Har du nån paradrätt hemma när du lagar mat? Cous-cous?

Nej, jag tror faktiskt att det är olika dumplings. Jag anser mig vara rätt bra på det och dessutom är det väldigt, väldigt enkelt att göra. Det är alltid imponerande att göra. När man bjuder hem några stycken och har en stor hög med dumplings så är det jävligt uppskattat, det är det ju verkligen. Jag försökte för ett par veckor sedan att göra vegansk kroppkaka, för det tyckte jag skulle vara lite lyxigt sådär. Det blev inte så bra, men dumplings, det går inte att misslyckas med. Det är ju verkligen bara ett degknyte och så kanske man smörsteker lite kantareller och nån soyafärs och nån tofu och lite bönor eller nånting. Det går inte att misslyckas med och det ser imponerande ut. Folk förstår ändå att man lagt ner lite tid istället för att göra nån gryta eller nånting. Det är nog paradrätten. Hur tråkigt den än kan vara för jag menar dumplings, så är det ju den nya sushin.

Ja, vi har i ju Dubbel Dubbel här i stan, det är ju musikfolk som ligger bakom det.

Dubbel Dubbel känner jag till, men har inte varit där. Återigen, jag ska ju till Ibiza nästa vecka, med Grimes och sådär, och jag är inbjuden av Richie Hawtin som också är en gammal idol. Plastikman kallar han sig och han var väldigt aktiv på 90-talet, men även idag. Han kör varje torsdag en experimentell kväll på Ibizas största klubb Space. Ett ställe som drar in, hörde jag, fem eller tio tusen? Alltså, det är jättejättejättestor klubb. Där jag nu spelar nästa torsdag. Och Richie Hawtins koncept är att det är en sakébar, han är tydligen en riktig baddare inom saké. Det kommer serveras saké som aldrig har sålts utanför Japan och sådär, så det ser jag fram emot. Haha.

Vegansk grön ärtsoppa.

En stor favorit som jag gjort många gånger.
Receptet är en personlig och vegansk twist av ett befintligt köttrecept.
Räcker till sex personer.
Dosera gärna enligt receptet även om du lagar mat till dig själv och en vän. Soppa är ju perfekt att frysa in och ha som matlåda.

Ingredienser:
Soppa:

2 pkt gröna ärtor, 600 gram
2 hackade gula lökar
4 klyftor vitlök
5 msk olivolja
1 l sojamjölk
1 grönsaksbuljongtärning
3 dl havregrädde, t ex iMat
5 msk vinäger

Toppning:
1 paket tofu, t ex mandeltofu
3 äpplen, gärna röda
8 kantareller
4 msk olivolja
1 gul lök
1 klyfta vitlök
1 kvist persilja
3 krm salt
1 krm vitpeppar 3 msk vinäger
1 skvätt tryffelolja

Tillagning, soppa:
1. Skala och hacka de gula lökarna samt vitlöken.
2. Fräs i olivolja någon minut under omrörning.
3. Tillsätt ärtorna och fräs några minuter under lock.
4. Tillsätt sojamjölk och buljongtärning
5. Koka upp ärtsoppan och småkoka i 15 minuter.
6. Mixa soppan med en stavmixer eller i matberedare.
7. Smaka av ärtsoppan med salt, vinäger och vitpeppar.

Tillagning, topping:
Skölj och tärna äpplen, gärna med skal, tärna tofu samt skala och hacka löken.
Skölj och tärna svampen. Skala och finhacka vitlök. (blir godare än med vitlökspress!)
Fräs allt i olivolja några minuter. Salta och peppra samt smaka av med vinäger.
Strö över svampen, tofun och äpplena över soppan. Avsluta med några droppar tryffelolja.
Soppan på bilden garnerade jag med svamp, äpplen och persilja som plockades i min sambos mammas trädgård. Lyxigt!