Publicerad den 1 kommentar

Vi snackade musik med några Food Trucks-innehavare på Way Out West!

Jag var nyfiken på det här med foodtrucks på Way Out West så jag provade helt enkelt lite chili i en folkabuss och en salt och go’ crêpe från en gammal Citroën HY. Jag passade även på att snacka lite musik med Eric Dahlén i Chilibussen och Charle Aznavour i Bon Coin.

Chilibussen: Vad hade ni velat se för artister här på Way Out West?

Jag är lite gubbrockare så Neil Young hade varit fint. Sen Local Natives som var tidigare, från Los Angeles, det är ett band som jag håller högt. Vad mer har vi kollat in? Håkan, givetvis. Jag hade gärna sett det ikväll också. Verkligen.

Finns det nån musik som kan symbolisera Chilibussen?

För mig är det verkligen country, sydstatsmusik så att säga, gammal Nashville.

Brukar ni spela musik när ni inte står på festival?

Ja, vi har en foodtruck-lista som vi brukar ha igång annars. Det är ganska ålderdomligt, mysiga toner. Absolut country. Mycket Gram Parsons och den typen av gammal country.

Chilibussen rullar på Stockholms gator. De kommer dyka upp på Grolsch Block Party den 16:e augusti. Håll koll på var på deras Facebook-sida.

Bon Coin:
Vad hade ni velat se för artist här på Way Out West?

Alicia Keys.

Finns det nån musik som kan symbolisera Bon Coin?

Javisst, gammal fransk jazz.

Brukar ni spela musik när ni inte står på festival?

Japp, det blir jazz för hela slanten!

Bon Coins food truck är en förlängning av deras creperie på Badstrandsvägen 25 i Stockholm. Håll koll på deras Facebook eller deras fina hemsida.

Publicerad den Lämna en kommentar

YAST lagar mat på samma sätt som de gör musik — med feeling!


För några år såg jag videon till Summertime med YAST som gav mig Yo La Tengo-vibbar och en vilja att hänga hela sommaren i Malmö och kanske till och med lära mig skejta. Dan innan min födelsedag i vintras släppte de så sin debut-skiva med fantastiska singeln Stupid samt en låt som heter Robin. En kan ju inte annat än att älska dem! De spelar kvart i tolv i Way Out Wests Weekday-scen på lördag och givetvis har vi jiddrat lite mat med dem!

Vad är ni sugna på just nu?

Att se Neil Young på Way Out West med en insmugglad öl i handen.

”I hate the mornings more than I hate you.” Vad är värsta frukosten ni upplevt?

På ett hotell i Rostock serverades det en hemskt frukost bestående av vitt rostbröd, mehrfruchtsaftgetränk och blaskigt kaffe. Frukosten ingick ej i hotellpriset.

Vad är det konstigaste ni ätit på turné?

En gång så fick vi halloweenmiddag på en nation i södra Sverige. All mat skulle liksom se ut som nåt äckligt. Tomatsåsen skulle väl vara blod och nudlar skulle se ut som hjärna. Lundaspexigt.

Var har de godast käk på Sveriges spelställen?

Vi fick jävligt god mat i Visby en gång. Hette det stället Bolaget? Jag tror det. Annars så uppskattas Gurras lasagne eller punkgryta på Kungen i Sandviken.

Odlar ni nån mat själva?

Några av oss har väl nån chiliplanta i fönstret på sin höjd. Niklas hade en kolonilott förra sommmaren, men orkade inte cykla dit och vattna.

Har ni nåt gött recept att ge oss?

Njä, vi lagar bara mat på feeling. I med goda grejer bara!

adrianrecordings.com/artists/yast/
yastmusic.tumblr.com
YAST på Spottan.

Publicerad den Lämna en kommentar

Veckans tips! 2-7:e aug.

Denna vecka är det ganska lugnt, då alla väntar på att Way Out West ska dra igång på torsdag, men några små tips har vi skrapat ihop.

Lördagen den 3:e augusti: Stephen Simmonds + ADL + Sophie Robertsson & Friends och massa DJs, The Docks, kl 21.

Jag har fortfarande inte hittat mig ner till The Docks i Frihamnen än, men imorn kör de sin lördagsbrunch som fortsätter med trevlig musik från bland andra Stephen Simmonds innan det blir untz-untz småtimmarna framöver. Simmonds spelar klockan 22. FB. Tycker du det är för mycket untz kan du ju med fördel gå till Rio-rio där Anton o co i vanlig ordning kör Slice of Life.

Onsdagen den 7:e augusti: Olle Ljungström, Liseberg, kl 20.

Alla som har bytt sin biljett mot Way Out West-armband får gå in gratis på Liseberg och se Olle. Fin början på festivalhelgen. Efter Olle kan en med fördel bege sig till Pustervik där det även där är gratis att gå in, även om ens enda armband är av guld. LÄNK.

Torsdagen den 8:e augusti och två dagar till: Way Out West, Slottsskogen och en massa goa klubbar.

På torsdag börjar ju Way Out West, det har ju ingen missat. Tyvärr ställde Azealia Banks in (igen) so That cunt ain’t gettin’ eaten. Vidare är det högst märkliga att de lagt Beach House och Neil Young SAMTIDIGT (även nu när de uppdaterat schemat pga Banks avhopp). Come on! Även The Roots har ställt in. De ersätts med Public Enemy, dock. Väl godkänd ersättare med så kort varsel! Vilken klubb väljer ni då? Jag väljer Park Lane där fine Steve Mason spelar. Kommer ni ihåg gamla Beta Band? Han frontade den gamla gruppen och har gjort en stundtals lysande skiva i år: Monkey Minds In The Devil’s Time. Wow på FB. Jag kommer ge er tre små band per dag på Way Out West tor-lör samt att det blir lite matintervjuer så håll utkik!

Publicerad den 1 kommentar

Kaja Gunnufsen älskar tacos!


För några månader sedan cyklade jag hem från jobbet lyssnandes på min Soundcloud-ström (finfin app och således ett bra sätt att upptäcka ny musik ur sitt flöde). Rätt som det var kom Kaja Gunnufsens vackra Au upp och jag lyssnade på den om och om igen när jag cyklade hem genom slasket. Nu har vi frågat henne lite om mat!

Lax! Det är vad vi svenskar tänker på när vi tänker på norsk mat. Vad är ditt favoritrecept med lax?

Røkt laks med eggerøre er konge. Men dessverre lukter det veldig vondt, og man får dårlig ånde. Ellers så serverer de laks med ansjonsfyll på IKEA. Den er en av mine favoritter.

Vad är egentligen Norges nationalrätt? Är det samma som i Sverige — kebabpizza?!

Nei, det er nok taco. Eller tacopizza.

Hur går det med nummer sju på din lista över saker du måste göra? Vad var det senaste du försökte dig på i köket och hur gick det?

Det går kjempedårlig. Jeg blir bare værre og værre på å lage mat. Omelett er en av få rettene jeg alltid har vært god på, men da jeg skulle lage det i går smakte det jævlig. Jeg brukte egg, reker, mais, ketchup, linser, sweet chili sauce, fetaost og aubergine. Problemet mitt er at jeg ikke forstår hva slags ingredienser som passer sammen. for eksempel kombinasjonen reker, fetaost og sweet chili sauce høres i mitt hode godt ut. Men det var det ikke. Det er frustrerende å være såpass dårlig på å lage mat, men allikevel være så glad i mat. Det positive er at jeg spiser alt, uansett hvor vondt det er.

Jag hörde att du älskar Neil Young. Visste du att när han spelar måste det finnas två smörgåsgrillar i hans loge? Har du nån rider?

Oj, nei det visste jeg ikke. Men så vet jeg jo heller ikke hva smørgåsgrillar er. Jeg har ingen rider. Men den dagen jeg får det skal rideren i allefall inneholde sjokomelk, øl, chips og tørkede aprikos. Og taco.

Du sjunger om att ”dra ut på byen”. Vad är bästa maten dagen efter?

Det varierer. Hvis jeg er bakfull men ikke kvalm, da vil jeg ha pizza-slice fra 7-11. Du vet i USA når man er på death row og får sitt siste måltid, hvis jeg noen gang skulle bestemme mitt siste måltid så hadde det vært pizza-slice fra 7-11. Det er så sjukt godt. Men andre ganger når jeg er bakfull kan jeg få det for meg at jeg skal spise noe veldig lett og sunt for å kompansere for utskeielsene fra kvelden før. Da kan det være digg med grønnsakssuppe eller salat. Men det har kanskje skjedd en eller to ganger at jeg vil ha noe sunt. I 99,9% av tilfellene vil jeg ha pizza slice. Eller taco.

Finns det nån typisk norsk soppa eller bakelse? I så fall, har du ett recept att dela med dig av?

Betasuppe med svineknoke:
2 dl byggryn (korngryn)
1 stk salt (ev røkt) svineknoke (fläsklägg)
1.5 l vann eller kraft (sky)
0.25 stk hodekål (kål)
3 skiver kålrot
3 skiver sellerirot
3 stk gulrot (morot)
8 stk potet (potatis)
1 stk purre (purjolök)
salt
pepper
2 stk kvist timian, ev halve så mange ts tørket
persille
ev smakfull grov kjøttpølse

Legg svineknokene i en romslig gryte og fyll med vann til de er dekket helt. La knokene koke til kjøttet løsner fra beina, dette tar omtrent halvannen time. Rens knokene for kjøtt mens du koker inn kraften. Rens og skrell gulrøtter, hodekål, kålrabi og poteter og skjær alt i like store biter. Ha grønnsakene i kraften (ta vekk overflødig – det skal dekke grønnsakene akkurat) og kok det mørt, minimum 15 minutter. Tilsett deretter det rensede kjøttet og smak til med nykvernet pepper og timian.

Publicerad den 1 kommentar

Liam from Suuns is a green curry kind of guy and has agreed to do the dishes!


Suuns are Ben Shermie (vocals/guitar), Joe Yarnush (guitar/bass), Liam O’Neill (drums) and Max Henry (bass/keyboard). Their music makes me think of Clinic and there’s definitely some Suicide influences in there. We sent our Montréal writer Éric Morrissette to see Liam O’Neill and ask him about food. It hasn’t been announced but they’ll come to Gothenburg in May! Also Stockholm. My guess is that WWDIS will announce that booking shortly, Suuns are totally up their alley. But enough speculation, here’s Éric’s words!

Your name comes from the thai translation of Zeroes. Any background story on this?

We just used to be called Zeroes, but when we signed with Secretly Canadian there was a copyright issue, but we wanted to keep the old name so we tried it in a whole bunch of languages and Suuns was the one that sounded the coolest and looked the best. We got like 89 emails of name suggestions. Some of them were so bad…

What’s your favorite Thai dish?

I guess I’m a green curry guy. I recently started making my own green fish curry at home with coconut milk, chili peppers, cumin, garlic, ginger, green onions, fish sauce and tons of fresh coriander. You can use any kind of white fish you like. I use tilapia because it is cheap. I’ve also tried it with trout and that was really good!

Robin, the founder of Llama Lloyd, thinks that thai food sometimes tastes like piss. Do you agree?

Like piss? I guess that would be the fish sauce, eh? I can see what he’s talking about but I disagree. However, I will say that kidneys taste like piss for obvious reasons. I was dining at a French restaurant with Max, the keyboard player, who had kidneys. I asked him how the kidneys were. He said: ”good… [pauses] it tastes like pee”. That’s the only thing that I think tastes like pee. It smells like your first piss in the morning that’s kind of yellow and stinky. It’s like that. But you should try it!

Have you ever toured in Sweden?

No, we’re gonna go in May. I think we’re going to Göteborg and Stockholm. [Edit: Don’t look that way at their tour schedule unfortunately. :( :( ]

What do you know about Swedish food?

I guess I only know about meatballs. Could you enlighten me?

Gravlax and pickled herring are classics for instance.

How yeah! I love pickled herring. Pretty intense, but good!

Do you listen to any Swedish music?

Shit! When I was really young, my older brother had Ace of Base on tape, you know? I listened the shit out of that tape when I was a kid because whatever my older brother was listening to I thought was cool. I guess that’s the Swedish music I’ve listened the most to but I’ve listened to [The Knife’s] Silent Shout quite a lot too.

What’s the weirdest thing you’ve ever eaten while being on the road?


Hákarl [fermented Icelandic shark] is definitely the grossest thing I’ve ever had.

Éric: I almost vomited on the pavement when I had it.

I did! The weirdest thing I’ve ever had would actually be something from Tim Horton’s [Canada’s Seven Eleven]. Once on tour in Canada we stopped in the middle of the night at a Tim Horton’s drive-through and I ordered a chicken salad sandwich on a bagel. They didn’t think it was worth mentioning that they only had raisins and cinnamon bagels left. It was the first time I had food that made me laugh. I actually laughed out loud when I took a bite into it!

What do you miss the most from home when you’re touring? Poutine? Montréal’s bagels?

No, I don’t necessarly miss food from Montréal. I miss doing the dishes. I like to cook food for myself and clean up after myself. I find the process very therapeutic. I miss food from Lola Rosa, a vegetarian restaurant where I work.

Robin believed Pie IX to be a pie [it’s a street in Montréal named after a pope. In french, ”pie” means ”magpie”, not ”pie”]. Can you make his dream come true and think of a flavor for it?

Haha. It’d be a burned blood pudding pie. All black, like in the video.

Do you have one fetish item in the kitchen? Something you use religiously?

A small serrated knife that I use for everything. A good knife is indispensable.

What music do you like to listen to when you’re having breakfast?

It depends what kind of a day I feel like having. I’m a slow starter. I don’t listen to techno in the morning. I actually listen to CBC [Canada’s public radio] on my portable radio, but if I’m gonna listen to music I would rather listen to Stan Getz and the Oscar Peterson trio or if it’s a cloudy day I like to listen to Neil Young’s Live at Massey Hall 1971.

What’s your favorite comfort food on a typical snowy day in Montréal?

Last year I had this day where a bunch of people at work went skating at Parc Lafontaine. I never go to work hangs, I was hungover but I decided that I should go, so I went and I was the only person who showed up! It was minus 22, really sunny and I skated around until I thought that my dick was gonna fall off. Then I went home and listened to Leonard Cohen and roasted a chicken and made ratatouille and risotto. That would be my go to winter meal with a salad and red wine. It heats the house as well!

Do you have a recipe for a great soup? Maybe something Canadian?

Canadian, eh? I don’t know if they even exist.

Pea soup for instance. But since it’s for Sweden, you can make up anything!

Haha, yeah they don’t know. My go to soup isn’t Canadian but I fry some garlic, onions, lots of ginger. Get them all translucent. You get some red lentils in there, water, curry powder, turmeric, cumin, coconut milk, grated sweet potato and lots of spinach. It’s really fast and makes your bones feel warm. Very nice. I like food that you can eat every day. That’s what I miss about Lola Rosa’s food when I’m on tour: beans, sweet potatoes, tomato salsa, rice. Very simple food that you can eat everyday. I feel that way about music too. To me, listening to John Lennon is like eating rice and beans: everyday I find it nourishing. It’s not a specialty kind of thing. It’s basic and you can get lots of nourishment from it.

Any emerging band from the local scene you think we should check out?

The number one would be Valleys. We toured across Canada with them and they’re just an amazing band. They’re putting a record out sometime this year. Pat Jordache.  I’m a big fan of his first record. I’ve heard the new stuff and it sounds really good. I don’t know when his record is gonna come out but it’s gonna be a big deal when that happens. Number three would be the new Constellation release: Jerusalem In My Heart. It’s Radwan Ghazi Moumneh’s arabic psychedelic project. He does performance art style concerts, usually really short. He sings, plays oud and  droning synths with cool visuals.

Your new record is coming out in march. If Pie-IX is a blood pudding pie, what kind of pie would this record be?

Maybe like a spicy tourtière [French-Canadian meat pie]. It’s meaty but full of flavor. It’s a little bit more full and fleshed out. When we made the first album we had no plan to release it, we just wanted to make a record just for our own amusement. We got kind of caught off guard. This time, we knew that people were listening so we spent a little more time on it. We were a little bit more picky. We’ve definitely grown a lot and matured. There’s more singing, more spiritualized textures.
 

You mentioned Tourtière. Any French Canadian influence on it?

The record is called Images du Future which is the name of an expo that was happening I think at the science center in Montréal in the nineties. It was an expo about new technologies and computers. We thought that spoke well to the kind of atmosphere on the record. There’s a kind of retro-futurist sound going on.

The album is out on March 5th on Secretly Canadian.
Check out the video for Edie’s dream here.

Suuns on Spotify.
secretlycanadian.com/artist.php?name=suuns
twitter.com/suunsband

Publicerad den

Lotta Lundgren skär av sig fingrarna när Feists musik gör henne begeistrad!


Du känner igen Lotta Lundgren från tv-serien Landet Brunsås eller kanske från hennes blogg som sedan blev boken Om jag var din hemmafru. Nu är hon aktuell med nya TV-serien Historieätarna som har premiär på SVT på torsdag klockan nio. Hon tipsar om att andra avsnittet, om 70-talet, är hennes favorit än så länge. Vi passade på att fråga henne några frågor om musik!

Brukar du ha musik på när du lagar mat? Om så är fallet, vad brukar sätta igång fantasin?

Ganska sällan faktiskt. Jag lyssnar på musik på samma sätt som jag äter mat — med närvaro och intensitet. Spelar jag för bra musik tappar jag bort mig själv vid spisen och glömmer vad jag håller på med. Musik kan vara farligt, man får så starka känslor. Igår lagade jag något improviserat arabiskt samtidigt som jag lyssnade på Feist och blev så begeistrad att jag skar av yttersta topplocket på höger långfinger. Så jag brukar lyssna på radio istället. P1, Alex och Sigges podcast, Radiolab eller Värvet.

Tycker du att det bör spelas musik på en restaurang?

Nej, jag tycker nog inte det. Man äter för snabbt då och får svårt att prata med varandra, och det är liksom det som är själva poängen med att äta tillsammans — att man får prata med varann. 

Nämn ett roligt konsertminne!

Gud, vad ska jag välja? Kanske Entombed på Magasinet i Göteborg i början av 90-talet. Jag var tjugo och bland de äldsta i hela lokalen, och nästan den enda som var tjej. Om jag spelade i band skulle jag ha velat ha precis den publiken. Alltså maniska femtonåringar som rörde sig så synkroniserat att det såg ut som om de var förprogrammerade till musiken. Som en enda organism. 

Hur konsumerar du musik idag?

I lurar. När jag cyklar, städar, går mellan olika platser, åker taxi eller kollektivt. Sen försöker jag spela musik för mina barn, de är fyra och sex år och verkar ha medfött värdelös musiksmak, så man måste hjälpa de på traven. Men man kan bli överraskad av vad som biter på dem. Vi har lyckats få in dem på Den svenska björnstammen, Olle Ljungström och Arcade Fire. Daniel Adams-Ray gillade de också. Och Florence + the Machine. Men mycket annat som jag gillar funkar inte alls. 

Spelar du något själv?

Jag har sjungit, förr. Jag har en liten gles och rolig röst som lyckas låta som när en skolklass på mellanstadiet har musiklektion. Man kan höra den köra i bakgrunden på några av spåren på Timo Räisänens första platta. Och så sjunger jag lite Alice Babs i vårt sista avsnitt av Historieätarna. Fast det blir nog bortklippt. 

Om du hamnade på en öde ö med bara kokosnötter som föda och en batteridriven vinylspelare som sällskap, vilka tre skivor hade du velat spisa?

Åh, vilken mardröm. Neil Young — Harvest Moon. Alison Krauss & The Union Station — New Favourite och Winhill/Losehill — Swing of sorrow, om den ens finns på vinyl. 

Vad är bästa soundtracket i sängkammaren?

Det ska inte vara någon musik i sängkammaren. Jag har annat för mig där.

Publicerad den Lämna en kommentar

Andra kvartalsrapporten 2012.

White Denim. Foto: Press-bild av okänd.

En gång i kvartalet brukar jag lista de låtar som hamnat i mitt musikbibliotek och som sedan har lyckats fånga mitt intresse till den grad att jag tagit mig tid att betygsätta dem med stjärnor i iTunes. Betygsystemet ser ut så här:

5 — låt jag kan tänka mig att lyssna på när som helst
4 — mycket bra
3 — bra
2 — dålig, men på en bra platta
1 — skit, ta bort ur biblioteket vid nästa rensning

Dessa är låtarna som hittat in och fått en fyra, Heartbeats och My Baby Just Cares for Me har sedan gammalt en femma. 43 av de 57 låtarna finns på Spotify, dock ej alla:

Alabama Shakes — Heavy Chevy

En av årets hittills bästa skivor står förra årets sydstatsrockupptäckt för, men det klarade vi av i första kvartalet. Med LP:n får man en fin sjua med den här låten som kör över det mesta!

Alt-J (∆) – Breezeblocks, Fitzpleasure, Matilda, MS & Tessellate

Fantastiska Alt-J (∆) fick mig att gå ner i brygga när Way Out West bokade dem och jag började leta reda på allt de gjort. Till slut kom albumet som innehöll många gamla favoriter som man nästan lyssnat sönder då. Nu, några månader senare, känns det aktuellt igen. Ni såg väl att vi gjorde en intervju med Gus från bandet? Vi ses väl i kön till klubben de spelar på?

Beach House — Myth, Wild & Lazuli

En av årets mest eftertraktade bjöd på några goingar. Jag har inte fallit fullkomligt dock. Extremt svårt att toppa Teen Dream.

Beck — I Just Started Hating Some People Today

Beck släppte en sjua på Jack White vars bas är country men som leker med nåt screamoaktigt och avslutas med nån go’ 60-tals-pop. Härligt att du leker igen, herr Hansen!

Best Coast — The Only Place

Man vill ju flytta till Kalifornien när någon kan älska en stat på detta vis. Pepp på Way Out West här!

Black Lips — O Katrina! & How Do You Tell a Child That Someone has Died?

Black Lips spelade på Primavera och de här är fortfarande deras bästa låtar.

Blitzen Trapper — Skirts on Fire

Blitzen Trapper släppte en kass cover på Hendrix Hey Joe. B-sidan var betydligt bättre. The Band of the 21st century.

Bobby Womack — Please Forgive My Heart

Släng din streamade rip av Frank Ocean åt helvete, det här är årets r’n’b.

Cat Power — Ruin

Efter sex år kommer äntligen Chan med nåt nytt. Och det låter verkligen nytt. Det tog mig lite tid att ta till mig fullt ut, men nu är jag otroligt peppad på kommande LP:n Sun. Den enda andra låt som vi har fått ta del av är Cherokee som man kan höra 17 minuter och 15 sekunder in i det här avsnittet av världens bästa podcast: All Songs Considered på amerikanske NPR.

Chromatics — Into the Black, Kill for Love & Lady

Chromatics börjat sitt album Kill for Love med en fullkomligt fantastisk elektroversion av Neil Youngs Hey Hey My My som de väljer att kalla Into the Black och när den är slut kommer titelspåret igång med ett jävla drag. Man vill ju bara dansa. Gillar ni filmen Drive kommer ni gilla Chromatics, det var nämligen delar av bandet som gjorde soundtracket till just den rullen.

Daughn Gibson — Tiffany Lou

En amerikansk crooner. Me like.

Death in Vegas — Silver Time Machine

Jag peppade Primavera med Death in Vegas, men såg dem aldrig då de krockade med nåt. Det här var i vart fall bästa låten.

Dirty Beaches — Sweet 17

Rockabilly-inspirerad galenskap. Sånt gillar vi. Ni såg intervjun vi gjorde med honom, va?

Eight and a Half — Go Ego

Kanadensiska skivbolaget Arts & Crafts är hem till kollektivet Broken Social Scene, som sägs ha blivit broken for good. På bolaget finns många av deras andra projekt. Eight and a Half är trummisen Justin Peroffs projekt med Dave Hamelin och Liam O’Neil från The Stills. En skiva jag borde lyssna mer på.

Friends — I’m his Girl

Friends skiva landade och det är fortfarande singeln som sticker ut. Tänk er ett härligt ESG-inspirerat gäng live, kan vara värt att köa till på Wow.

Gold Panda — Quitters Raga

Belle & Sebastian gjorde en till Late Night Tales och valde bland annat den här sköna sitar-samplade låten.

Grimes — Vanessa

Jag hade faktiskt missat Grimes innan hennes fantastiska album Visions landade. Men då fick vi gjort en intervju i vart fall. Vanessa är en fantastisk låt från hennes split-ep med d’Eon. Videon som hon gjorde själv är inte dum den heller.

Hush Arbors — Coming Home

Den här hittade jag nånstans och föll handlöst. Har inte fallit lika mycket för resten av skivan dock.

Iggy and the Stooges — I Got a Right

Den här gamla bootleggen hade försvunnit ur biblioteket. Ordningen är nu återställd.

Kindness — Gee Up

Fantastisk låt med kul video. Live är de dock inte så roliga att du vill ställa dig i kön för dem.

The Knife — Heartbeats

Deep Cuts hittade tillbaka in i biblioteket. Även om Heartbeats är enda låten jag älskar från den skivan. Både den självbetitlade och Silent Shout är dubbelt så bra.

Liars — No. 1 Againt the Rush & Brats

En efterlängtad skiva jag verkligen ska lyssna mer på. Dessutom har Matmos gjort en fin remix på No. 1. Jag håller tummarna för en bokning av Wow här i veckan…

Lower Dens — Alphabet Song & Brains

Fantastiskt från Jana Hunter & co. Värt att köa till på Wow.

M. Ward — Me and My Shadow & The First Time I Ran Away

M. Ward spelade in sin senaste skiva på en rad olika orter, i en rad olika studios med en rad olika musiker. Det är dess svaghet, de här två låtarna är, till skillnad från singeln Primitive Girl, några av de som är så bra man förväntar sig att M. Ward ska vara.

Nina Simone — Mood Indigo & My Baby Just Cares For Me

Jag brukar lyssna på en Nina Simone skiva jag inte hört då och då. Mest för att jag inte vill dränera hela den källan i ett svep. Från Little Girl Blue är det än så länge endast dessa två klassiker som jag bemödat mig att betygsätta.

Spiritualized — Hey Jane, Little Girl, Too Late & Freedom

Efter en fullkomligt fantastisk spelning på Primavera lyssnade jag nästan sönder den här skivan. Topp fem hittills i år.

The Stone Roses — Ten Storey Long Song

Jag peppade inför Hultan. Hur var Hultan? Jodå, de två första dagarna var det väldigt lite folk och ett band per dag jag verkligen ville se; Stone Roses och The Cure. Så vad gör man när man inte har massa band att se? Jo, man dricker. Så jag kommer ärligt talat inte ihåg speciellt mycket från de där spelningarna. Lördagen var det däremot skitmycket folk och massa bra band. Bat for Lashes och Errors var nog allra bäst! Men nån fjortis snodde min mössa på Justice. Buhu.

The Tallest Man on Earth — To Just Grow Away

Kristian Matsson släppte ännu en vacker platta. Jag skulle dock vilja att han låter frugan Amanda (Idiot Wind) vara med mer.

Tennis — Deep in the Woods

Bra Tennis!

Tortoise — DJed & Glass Museum

Klassisk postrock håller än!

The Wave Pictures — Stay Here & Take Care of the Chickens, Spaghetti & Long Black Cars

En av världens bästa textförfattare har gjort det igen. Och bättre musik än förra plattan på det. Lovely.

White Denim — Transparency, Heart From Us All, You Can’t Say & Shake Shake Shake

Lars tipsade om det här bandet när vi gjorde en podcast inför Primavera och jag måste än en gång tacka honom för årets bästa upptäckt. Ett band som har roligare, är skickligare eller mer älskvärda än White Denim har jag för tillfället svårt att se framför mig. Live jammar de i 20 minuters-set. Divine. Se om du har möjlighet, innan dess kan du skaffa alla deras plattor. Fantastiska saker allihop!