Publicerad den

Veckans tips, V. 44, 29:e okt — 4:e nov


Denna vecka finns ingen spelning som jag måste se, jag hade biljetter till Four Tets £5 allnighter i London, men pallade inte åka. Då kanske en skulle åka till CPH:DOX och se Dirty Beaches i Köpenhamn eller varför inte Iceland Airwaves i Reykjavik? Eller så kollar man upp lite saker man inte känner till på hemmaplan.

Tisdagen den 30:e okt: Doc Lounge: Turning, Storan, kl 19

Doc:en visar en film med ett gäng historier om hur det är att vara transsexuell. Antony från Antony and the Johnsons har producerat och gjort musik och jag antar att en av historierna handlar om hen. FB event.

Onsdagen den 31:e okt: Bernard et Bianca + Utter + House of Trees, Pustervik, kl 19

När jag var redaktör för Rockfoto var det en av fotograferna som hade ett band, jag skrev aldrig om dem, men det kanske jag borde? Denna afton spelar i vart fall dessa Disney-karaktärer med ett band från Portugal och ett annat från England. FB.

Onsdagen den 31:e okt: Boban & Marko Markovic, Musikens hus, kl 21.30

Varför inte liva upp mitten av veckan med lite balkanmusik? Boban och Marko är fadern, sonen och vi kan väl säga att deras trumpeter är deras heliga andar. De kickar igång ”världens dans- och musikfestival” Planeta som pågår veckan ut.

Lördagen den 3:e nov: Ela Orleans + Johnny Essing + Moon and Sun + CJ Boyd, Galleri Rotor, kl 18

Koloni styr upp en spelning hos konstnärerna vid Valand, kan bli hur kul som helst. Och för en gångs skull känner man ju till ett av banden, Johnny Essings gitarrer har du hört i bob hund tidigare och nu är det release för hans soloskiva Mörka Ljuset. FB.

Publicerad den

Dirty Projectors, Pustervik, 27:e oktober 2012


En fantastisk plocktallrik hade precis avnjutits i en fin lägenhet i Majorna, jag kollade kvällens event på Facebook och döm om min förvåning när förbandet skulle gå på klockan åtta och Dirty Projectors klockan nio. På en lördag! Klockan var kvart i nio så vi slängde oss in i en taxi och hann i vart fall till huvudakten, medan en får nöja sig med att använda Callers som söndagsmorgonsmusik, vilket de förvisso passar väldigt bra till.

Första gången jag föll för Dirty Projectors var när de gjorde ett fantastiskt samarbete med David Byrne för The Nationals samlingsskiva för en organisation som arbetar om att sprida kunskap om AIDS och HIV; Knotty Pine. Bitte Orca var skivan väldigt många förälskade sig i, men personligen föll jag inte handlöst förrän årets Swing Lo Magellan, som just nu ligger längst upp på min årsbästa-lista.

Det är alltför tomt för att vara en lördagkväll på Pustervik, tydligen var det bara fyra pers på dansgolvet under förbandet, många har väl valt att gå på Anna von Hausswolff och hypade Goat, men när väl huvudakten går på fylls golvet, fortfarande med stora luckor så mina korta vänner kan se från högerflanken. De smutsiga projektorerna börjar med det avskalade titelspåret från nyss nämnda skiva och mellansnack om att nån i bandet inte ser ut som oss svenskar. Publiken förstår inte, så bandet går vidare med hitten Offspring are blank som får publiken att lossna. Frontmannen David försöker styra upp sitt tidigare snack om svenskars utseende med att påpeka att en kille långt fram kör Johnny Depp 1988-looken. ”It’s a good look.” En kamrat påpekar att David Longstreths har ofördelaktiga byxor, ibland ser en hela paketet. Hon menar att paketet är lika iögonfallande som Amanda Coffmans bara ben. De kör i princip hela underbara Swing Lo Magellan och sköter sig alldeles ypperligt. En bara står och myser och försöker hålla takten. Svårast med det senaste blir det givetvis i Just from Chevron när de tre tjejerna på scen håller varsin takt, de flesta i publiken blir förvirrade och lägger ner klappandet tills efter låtarna, efter Gun has no Trigger slutar de knappt klappa. Än mer blir det när de går av scen och till och med klassikern att stampa i golvet kommer igång och till slut kommer de tillbaka och kör Dance for you och en äldre låt innan vi får vara nöjda av dessa underbara amerikaner för denna gång.

There is an answer, I haven’t found it, but I will keep dancing ’til I do.

Publicerad den

Tame Impala + Young Dreams, Pustervik, 21:e oktober 2012


Tame Impala är på mångas läppar för tillfället. Igår var de även på våra ögon.

Innan dessa tama antiloperna intars scenen av Young Dreams, ett gäng fina norrmän som också hamnat på det australienska skivbolaget Modular. De kör en peppig pop som bara halva publiken hade den goda smaken att upptäcka. Jag hoppas på fler spelningar från dessa unga herrar.

Tame Impala är egentligen en snubbe, Kevin Parker, som kommer på en låt och sedan lägger till schysta ljud och riffs tills han kallar in några polare som sedan spelar det han skrivit. Och ack vilka vackra riff han har på sin cv, mest känd är väl den underbart distade gitarrslingan i singeln Elephant, men det finns mycket annat gott på Lonerism och förra plattan Innerspeaker är inte helt dum den heller. Men det finns dock ganska få riktigt starka låtar, det blir lite väl mycket jam av det hela.

Kvällen till ära har Kevin kickat av sig skorna, kör barfota och tillägnar Elephant till sina nyinköpta kalsonger. Någon i publiken skriker ”Dungen!” mellan låtarna och jag förstår verkligen vad han menar. Det är proggigt och härligt, men det är lite väl hackigt, mot slutet kör han dock en längre monoton sak som verkligen funkar, annars ska det in så mycket riff och taktändringar det bara går. Ibland är bra musiker helt enkelt en nackdel. Jag vill dock ge en eloge till trummisen, som ser ut som Gruff Rhys, då han kör början av trumsolot till Led Zeppelins Moby Dick, där har jag förståelse för att han kanske inte kör hela…

All in all en fin spelning, även om sången knappt hördes på andra våning.

Publicerad den

Tips V.43, 22-28 oktober.


Det ser ut att bli en alldeles strålande konsertvecka, tyvärr med en och annan krock, och nej, jag talar varken om Anders ”Ankan” Johansson (ståupp förvisso) och Icona Pop på torsdag eller Joel Alme och Tomas Andersson Wij på fredag. Snarare Anna von Hausswolff och Dirty Projectors på lördag.

Måndagen den 22:e okt: Shonen Knife + The Angry La’s + Former Utopia, Storan, kl 19.

Shonen Knife (vars hemsida är en timewarp tio år tillbaka i tiden!) är tre japanskor som gör fin pop inspirerade av lika delar Beach Boys och Ramones. Innan spelar fina göteborgarna The Angry La’s samt Former Utopia från Englandet som låter finfina vid första lyssning. DJar gör Josephine från Love is All, var har de blivit av? Världens längsta länk. Edit: Här är fejjaneventet.

Torsdagen den 25:e okt: The Volcano, Jazzhuset, kl 20.

Underbara lilla The Volcano (blanda nu inte ihop dem med alla de andra Vulkanerna, det här gänget är Göteborgare!) släpper äntligen en EP! Releasefest blir det på Kokomo på Jazzhuset. Senast jag såg dem spelade de på min 30-årsfest och det ska bli kul som fan att se dem igen! FB.

Fredagen den 26:e okt: Samåkningsdagen, överallt, hela dagen.

Skjutsgruppen är en suverän idé och på fredag firar de sin egen dag med bland annat lådbilsskjuts!

Lördagen den 27:e okt: Dirty Projectors + Callers, Pustervik, kl 19.

Årets bästa skiva hittills är i mitt tycke Dirty Projectors Swing Lo Magellan och således är det rätt lätt att skippa Anna von Hausswolff för David Longstreth & co. Öppnar gör några andra Brooklyniter, som låter underbara de med nu när jag lyssnar på dem för första gången! Callers heter de. FB. Efteråt går man givetvis till Riorio och Slice of Life.

Söndagen den 28:e okt: Lucky Dragons + Steve Gunn, Konsthallen, kl 16.

Koloni styr upp gratis matinéspelning på Konsthallen. I vanlig ordning med folk man aldrig hört talas om, men antagligen alldeles underbart ändå! FB.

Publicerad den

Led Zeppelin movie night!

Förra året hade vi en kollektiv biovisning där vi såg Miranda Julys The Future. Denna gång ska vi se Led Zeppelin-filmen. Ni har säkert redan hört det, men Led Zeppelins återförening för fem år sedan, för Atlantic-grundaren Ahmet Ertegün, har nu blivit film. I brist på en turné då Robert Plant tycker det är roligare att göra små spelningar med Alison Krauss får vi nöja oss med en film. Och bättre ljud och bild än Bio Roy lär vi inte få!

Hur som haver, Bio Roy kommer ha två visningar av filmen, onsdagen den 7:e och söndagen den 11:e november, båda klockan 21. På den senare visningen har jag bokat tio platser på näst bakersta raden. Jag uppmanar alla som älskar världens bästa rockband (och ni andra också) att hänga på!

Här har ni eventet på fejjan, har ni ingen att gå med kan ni skriva där så kan vi försöka bunta ihop er!

Led Pepp!
Mer info och hur man kirrar biljetter hittar ni här.

Publicerad den

Tips V.42, 15 — 21 oktober.

Tisdagen den 16:e oktober: DJ Premier, Sticky Fingers, kl 20.

DJ Premier bildade tillsammans med Guru Gangstarr, men är kanske mest känd som producent. Imorn kommer han tillsammans med Bumpy Knuckles till Sticky. Sticky.

Torsdagen den 18:e oktober: Theatre of Blood, Truckstop, kl 19.

Gänget som förra sommaren visade skräckfilm i skogen har sedan ett år tillbaka huserat på Trucken titt som tätt, men jag har aldrig tagit mig dit. Konceptet med en kort quiz och sedan en skräckfilm där man bara får reda på genren verkar sympatisk. Kvällens tema är H.P. Lovecraft. Theatreofblood.se och eventet påFB.

Fredagen den 19:e oktober: Pojktanten, Brända tomten, kl 19.

Auto Kaffevagn vid brända tomten i Brunnsparken går från klarhet till klarhet. Nu har de börjat visa film i samarbete med Hagabion. Denna kväll blir det Ester Martin Bergsmarks Pojktanten och innan spelar några som heter Cicely och Snäckan, en söksträng som ger nada på google. Purfärskt således. FB.

Lördagen den 20:e oktober: Nick Kuepfer & Tom Bugs, Torpåkra Ljudstation, kl 14.

Christian Pallin och hans Koloni brukar styra upp det mest mysiga tillställningar, här och var i Göteborgsormrådet, denna gång får man resa en bit längre, resinfo finns på eventet. Men vad rör det sig då om? Jo, det är föreningen Soundspotters som har köpt sig en gammal lanthandel där de nu anordnar en spelning med kanadensiska Nick Kuepfer och engelsmannen Tom Bugs (någon borde göra det samma med gamla ICA i Hovås!). Kuepfer ligger på Constellation, samma bolag som Godspeed You! Black Emperor. Tom Bugs har designat elektroniska ljudmaskiner av saker som cigarrlådor och nakna kretskort, om han här kommer spela musik eller bara demonstrera sina maskiner framgår inte riktigt.

Söndagen den 21:e oktober: Tame Impala & Young Dreams, Pustervik, kl 19.

En av höstens höjdpunkter på konserthimlen är australiensiska Tame Impala vars tunga Elephant hittade in på senaste kvartalsrapporten. De kommer hit med sin härliga psykadeliska rock. Med sig har de dessutom norska poparna Young Dreams. Bliss. FB.

Publicerad den

Veckans tips 8-14 oktober.

Tisdagen den 9:e oktober: Doclounge: The Imposter, Storan, kl 19

Doc Lounge har nu snurrat runt halva stan och till slut hamnat på Storan. Ni känner antagligen det geniala upplägget med en dokumentärfilmsvisning i ”klubbmiljö”. Innan filmen om en snubbe som säger sig vara en försvunnen pojke värmer The Happysad Orchestra upp. FB.

Torsdagen den 11:e oktober: Blandbandets dag, på din gata, hela dagen.

På första Knarrholmen ville jag se Ikons, så jag valde att funkisjobba. Jag och den andra lite äldre människan, Karin, bland funkisarna fick den ansvarsfyllda uppgiften att sälja drinkbiljetter i form av plektrum. Det slutade med att vi lekte bandleken i timmar och senast jag fick ett blandband av henne var temat Härskartekniker. På torsdag fyller hon år och då har hon hittat på att man ska fira blandbandets dag. Hon och några andra lägger ofta upp band på Blandade band. När gjorde du ett blandband senast?

Fredagen den 12:e oktober: Kulturnatta, hela stan, hela kvällen.

Jag blev pepp på bandet Lamagaia, som tydligen har haft en spelning i tågtunneln på Ringön. Krautigt, brötigt och gött. De spelar på Brända tomten vid Brunnsparken klockan åtta. FB.

Lördagen den 13:e oktober: Författarfrukost med Sara Granér, Restaurang Trappan, Folkets Hus, kl 10.

Det gäller att inte bli allt för sen på Kulturnatta för att orka med Sara Granérs författarfrukost. Jag tänkte köpa mig ett ex av All I want for breakfast is planekonomi. Konsumera mera! FB.

Lördagen den 13:e oktober: Björn Kleinhenz + Pete Thompson, Spider + Sheperd eller Palpitation + Boat Club, Teater Uno, Trucken respektive Foajébaren.

På lördag är det massa fina spelningar: Björn gör fin pop, Spiders verkar göra rätt rak rock, men man går väl oftast till trucken för atmosfären, no? Och Palpitation, tja, vad ska man säga om dem — att de under tidigare nämnd Knarrholmskväll försökte byta ett av sina plektrum mot ett ölplektrum. Kul kille.

PS. För att rättfärdiga bilden lite till (det är ju ett blandband, no?) så kan jag ju påminna om att Yo La Tengo snart släpper ny skiva och på Spottan finns nya singeln Stupid Things.

Publicerad den

Tredje kvartalsrapporten 2012.

En gång i kvartalet brukar jag lista de låtar som hamnat i mitt musikbibliotek och som sedan har lyckats fånga mitt intresse till den grad att jag tagit mig tid att betygsätta dem med stjärnor i iTunes. Betygsystemet ser ut så här:

5 — låt jag kan tänka mig att lyssna på när som helst
4 — mycket bra
3 — bra
2 — dålig, men på en bra platta
1 — skit, ta bort ur biblioteket vid nästa rensning

De låtar som finns på Spotify har jag samlat på denna lista.

Alt-J — Leon

Innan ∆ blev ∆, i folkmun Alt-J, hette de Films och släppte den här fina biten om Luc Bessons film där Natalie Portman fick sitt genombrott.

Bat for Lashes — Laura & Glass

Jag återupptäckte Bat for Lashes storhet då hon gjorde en av Hultsfreds bästa spelningar i somras. Strax därefter släppte hon årets kanske vackraste låt, Laura. Glass från gamla Two Suns hjälper också på med peppen inför albumet The Haunted Man som släpps den 12:e oktober.

Beachwood Sparks — Forget the Song & Earl Jean

Woody West-Kims favoritband har återuppstått och gjort en alldeles ljuvlig skiva. Jag håller tummarna att han lyckas göra sin drömbokning snart. Tills dess njuter vi av lite americana.

Beck — I Just Started Hating Some People Today

Beck släppte en sjua på Jack Whites skivbolag där han låter lite country igen. Det är rätt gött. Och hat, tja, det behövs ibland. Förresten är det visst tio år sedan han släppte det underskattade mästerverket Sea Change i år. Besök det om du missat. Ett av världens bästa breakup-albums.

Blitzen Trapper — Skirts on Fire

Blitzen Trapper släppte en skitkass version av Hendrix Hey Joe, men b-sidan var inte alls dum.

Brenton Wood — Oogum Boogum Song

Den här underbara klassikern hittade in i biblioteket.

Cat Power — Cherokee, Manhattan & Ruin

Världens bästa Chan Marshall släppte en skiva med ny musik för första gången sedan 2006 års The Greatest och den roligaste kommentaren jag läst om det var ”Ugh. This is Chan’s Hot Space”. Well, ibland håller jag med, till exempel när hon sjunger Fuck Me i autotune vill jag be henne skärpa sig, men några av låtarna är riktigt bra. Och Sun, som helhet, växer helt klart.

David Byrne & St Vincent — Who

Underbart samarbete av allas vår cykelälskare David Byrne och allas vår Arrested Development-älskare. Marry me, both!

Dirty Projectors — Swing Lo Magellan, Just from Chevron & Impregnable Question

David Longstreth har med sina smutsiga projektorer gjort en av årets allra bästa skivor. Växer som fan. Och snart kommer de till Pustervik! Kommer bli fantastiskt.

Divine Fits — My Love is Real & What Gets You Alone

..until it stops. Divine Fits är superbandet med bland andra Dan Boeckner, som här förklarar varför Handsome Furs, det fantastiska bandet han hade med sin fru, inte längre existerar. Även What Gets You Alone är en hit.

FIDLAR — No Waves & Cheap Beer

Fuck It Dog… Life’s A Risk. Det är vad FIDLAR står för. Det är ett sånt där slyngelband där I drink beer, fuck you! kan vara en refräng. Svårt att få till sånt bra, men dessa låtar har mer driv än det mesta jag hört i år. Jag frågade dem vad de gillar för öl här.

Four Tet — Locked

Kieran Hebden samlade några av de tolvor han släppt de senaste åren på digitala releasen Pink. Och i november har han, inspirerat av Fugazi, styrt upp en allnighter med bland annat kamraten Caribou för fem pund. Jag har två biljetter. Pröjsar du flyget så drar vi till London!

Gospel Music — Automobile (ft. Tracyanne Campbell)

Mespop när det är som bäst. Här gästar Tracyanne från Camera Obscyra. Mysigt. Fin video också.

Islands —Jogging Gorgeous Summer

Innan jag intervjuade Nick i Islands lyssnade jag igenom hans gamla verk och den här stack ut lite extra.

Josiah Wolf — That Kind of Man

Why?s bror gjorde intryck från en gammal skiva.

Kalle Mattson — Water Falls

Kanadicken med den svenskklingande namnet släppte en mysig video till den här fina biten.

Menomena — Plumage

Menomena är bandet med ett av världens bästa namn, som de själva säger inte kommer från det här underbara klippet utan att de tycker det låter sexigt att säga. Jag tror dem inte. Men grym musik gör de ändå. Videon är bästa ökenvideon just nu.

Taken by Trees — Dreams

Victoria Bergsman följde upp sin tripp till Pakistan med att åka till Hawaii och ta hjälp av Henning Fürst från Tough Alliance. Jag föredrar mellanöstern, men singeln var ljuvlig.

Tame Impala — Elephant

När nån snubbe på NPR tipsade om den här låten hade han nyss varit ute och cyklat långt som fan över helgen och programledaren Bob Boilen undrade om han hade lyssnat på musik under cykelturen. Han ansåg att det var trafikfarligt. Det kändes motståndskraftigt meta att swischa fram på en cykelbana i Brunnsbo samtidigt som jag hörde han säga det och påa det här tungt sköna kompet i lurarna. Gotta love that podcast.

The XX — Angels, Fiction & Sunset

The XX är tillbaka som ni alla vet och de var något bättre live på Hultan i somras än när de var här förra svängen. Sedan gjorde de ett litet gig i Stockholm dit i princip bara musikjournalister var inbjudna. Allt för att sälja biljetter till spelningen i Lisebergshallen i november. Bra marknadsföring av ett suveränt album som är det jag oftast somnat till i år. Efter Grimes eventuellt.

Youth Lagoon — Posters, 17 & July

Sist, men absolut inte minst är förra årets allra största miss i min bok. Youth Lagoon är Trevor Powers, en liten hipster från Idaho som gör minimalistisk, drömsk pop som nog är skivan som betytt mest för mig i år. Väl värd att återbesöka om den fallit ifrån din radar. Har den inte synts där är det dags att göra den till en stor, fin prick.

Publicerad den

Det är i öknen det händer.


Menomena — Plumage.

Det verkar vara en trend att spela in videos i öknen för tillfället. Även Cat Power, Animal Collective och, om man kan säga att Danmarks sanddynor är en öken; Jens Lekman. Härligast tycker jag dock att älskade Menomena är.


Cat Power — Cherokee.


Animal Collective — Today’s Supernatural.


Jens Lekman — Become Someone Else’s.