Etikett: Mattias Alkberg

Publicerad den av

Veckans tips! 22:e – 28:e september

Avi Buffalo på Pustervik
Hej vänner, crowdfundingen är nu över och den blev mycket lyckad, drygt 26000 kronor fick vi ihop! Jag har slarvat med mina tips, men ska försöka styra upp lite tips titt som tätt och det här inlägget är väl främst för morgondagens spelning och att promota nästa veckas slow roll.

Tisdagen den 23:e september: Avi Buffalo + Fews, Pustervik, kl 19.00.

Avi Buffalos självbetitlade debutalbum är en sån där skiva som bara växt och växt under åren och nu har uppföljaren kommit, givetvis med skyhöga förväntningar från min sida. Och tro det eller ej så har de infriats, det saknas kanske en megahit som What’s it in for? (även om Think It’s Gonna Happen Again) är den låt som fått fem stjärnor i mitt iTunes än så länge. Jag såg honom en eftermiddag på den tiden då den tredje största scenen på Primavera var den största och det var redan då skitstort. Det gjorde sig sådär. Nu får vi istället en übermysig spelning i matsalen. Jag tippar på att det blir årets pophändelse i Götet. Ses där! FB.

Onsdagen den 24:e september: Mittwoch, Pustervik, kl 18.

Om jag inte hade tvätt-tid hade jag varit här och spelat lite skivor. Nästa gång! FB.

Torsdagen den 25:e september: Galagos bokmässefest med Mattias Alkberg/Södra Sverige, Pustervik, kl 20.

Varje år är det samma visa för mig, det årliga hummerfisket krockar med bokmässan och alla dess roliga fester. Hade jävligt gärna sett Matti i denna tappning, missade det ju även på Way out west. Nåväl, jag hoppas på en till Göteborgsspelning innan han gör ännu en helomvändning. Ni har väl läst allra första matintervjun jag gjorde, med just Matti? FB.

Måndagen den 29:e september: Slow Roll #2: Hildedal och Grimbo, samling Llama Lloyd (Väderkvarnsgatan 16) kl 18.30.

Ok, det är nästa vecka, men jag slänger ändå in tipset om nästa Slow Roll (vi kör alltså sista måndagen i varje månad). Denna gång kommer vi cykla till Hildedal och Grimbo, lite udda områden ännu en gång. Så kom förbi så slörullar vi! FB.

Publicerad den av

Tre små band på Way out west – torsdag.

00LLAMALLOYDSE140807thegarden
Under Way Out West kommer jag tipsa om tre små band varje dag, här kommer dagens skörd. Tyvärr har ju The Horrors fått ställa in för att nån blev sjuk. Jävla trist, de ska ju vara grymma live. Och kanske de är för stora för att nämnas som ett litet band här ändå? Nåväl. Här är mina tips för dagen:

Mattias Alkberg/Södra Sverige, Rondo kl 00.30.

Hoppas du inte missat den sjukt roliga Nöff nöff där Matti skriker CARL BILDT MISSFOSTER? Det är ju sjukt kul i vart fall. Förresten så älskar jag Mattis recept på ”dillkött”.

The Garden, Pusterviks lilla scen kl 23.45,

Jag gillar det lilla skivbolaget Burger Records, men det är helt omöjligt att hålla reda på alla kassetter de släpper. De har släppt ett antal med The Garden och jag hittade två igår. De var på en kvart vardera. Snabbt, gött, punkigt och ungt. Kan bli hur bra som helst.

Amen Dunes, Trädgårn, 02.15.

En go’ gubbe med gitarr. Sådana gillar ju jag, vettu.

Ni har väl inte missat att jag nu crowdfundar ett fik på Hisingen? Kolla här!

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Tipsen! 20:e — 26:e september.

Fredagen den 20:e september: Omställningsfest, Vegagatan 1, kl 18.

Cykelköket (som lär dig fixa din cykel själv), Klädoteket (där du kan låna kläder) och några andra ideella föreningar som jobbar för omställning från fossilt bränsleberoende har nu samlats under ett tak, mitt i Linnéstan! Grymt kul och jag stödjer fullkomligt deras arbete, nu ställer de till med invigningsfest. De Stora Hattarna spelar. Balkan möter Detektivbyrån låter deras musik som vid första lyssningen här.

Holograms, Kontiki, kl 20.

Holograms spelade på WWDIS i somras och jag tyckte väl det var sådär live, men jag tror det kan bli bra mycket bättre på Kontiki ikväll. Det är releasefest för nya plattan Forever och det kostar bara 40 pix! De spelar redan kl 21, tydligen. Efter det kan en med fördel kanske cykla ut till Berg 211 i Gamlestan där det är nåt konstigt på gång. Gillar att de har ”alkoholgarderob”. BYOB! Annars är det i vanlig ordning fina grejer både på Pustervik (Division of Laura Lee, Killers Walk Among Us samt Xander Smith) och Nef (DJ Daniel Miller, Mountain Range, The Idealist).

Lördagen den 21:e september: Cykeldemonstrationen, Järntorget, kl 13.

Årets cykeldemonstration är denna gång i Linnéstan på grund av arbetet på Avenyn. Slut upp om du gillar att cykla och att trängselskatten är bra. Efterfest på S/S Marieholm med Halkan Balkan som har en jävla massa blås.

Psych-helg, Trucken, kl 21.

Trucken kör massa go psykadelisk rock, även på fredagen. På lördag The Resonars, Maston, In Zaire, White Hills.

Söndagen den 22:e september: Stadsodlingssafari, start: Vågmästareplatsen, kl 12 (OBS! Ändrat).

Jag ser att Stadsjord nu ska göra parkeringshuset vid polisstationen på vågmästareplatsen grönt på nåt vis sedan visas det runt bland kollektiva fruktträdgårdar i Gamlestan och grisbök i Majorna! FB. Kuriosa: En gång skulle jag sälja en Volvo vid nämnda parkeringshus och satte biljäveln på tomgång för att visa spekulanten att den gick bra och låste i den vändan in nycklarna. En polis fick hjälpa mig att bryta mig in i min egen bil för att få stängt av den. Härligt att vi kan dela med oss av vår kunskap! Yimby kör stadspromenad utefter Mölndalsvägen.

Tisdagen den 24:e sept: Doc Lounge: NUG — Vandal in motion, Storan, kl 19.

Äntligen är dokumentärfilmsklubben Doc Lounge, eller som den heter i folkmun, Docken, tillbaka. Denna premiärafton kör de en film om NUG, en streetart-konstnär som blev känd när Lena Adelsohn Liljeroth (Blubby) uttalade sig på följande sätt om hans examensarbete: ”Otroligt provocerande. Graffiti är till sin natur illegalt. Det här är inte konst”.

Onsdagen den 25:e sept: Eftersläpp till Bokmässan invigningsfest, Estrad, kl 22.

Thomas Di Leva och Pugh Rogefeldt! Kan va nåt!

Torsdagen den 26:e sept: Massa gött!

På torsdag börjar bokmässan på riktigt och mest hypat är väl Galagos fest i vanlig ordning. Två av de artister som vi snackat mat med spelar; Matti Alkberg och Könsförrädare. Dessutom spelar även Skator (youtube).

Sagor & Swing + Black Pus + Yuko Kono + Le Ton Mité, Teater Trixter, kl 19.

Samtidigt styr Koloni upp en spelning med en av världens roligaste trummisar; Brian Chippendale i Lightning Bolt. Och nu även Sagor & Swing! Grymt!

Theatre of Blood, Trucken, kl 19.

Om du verkligen inte vill lämna Hisingen för dessa två alternativ och allt göttigt som finns på bokmässan så drar skräckfilmsklubben på Trucken igång igen. Alltid trevligt och underbart nördigt i stans bästa lokal. Tema 1920-tal denna premiärafton, tydligen.

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Könsförrädare ger oss ett kladdkakerecept och sin syn på matens makt.


Könsförrädare är ett gäng intersektionellt medvetna ynglingar som gör ljuvlig rock från Luleå. De produceras av allas vår Mattias Alkberg. Riktigt bra skit, helt enkelt. Än så länge finns bara två singlar på Spottan och en live-ep på Bandcamp, men albumet är på gång.

Inför deras spelning på Way Out West snackade vi lite mat med bandet som består av Janinne Sandström Oja, Måns Lundstedt, Alina Björkén och Robin Bernhardsson. De spelar på Jazzhuset vid midnatt på fredag.

Vad är ni sugna på för mat just nu?

Jannine: Jag är i princip alltid sugen på sushi. Eller tacos.
Måns: Soyastroganoff, jag har lyckligtvis mer på spisen.
Alina: Jag är inte särskilt sugen på mat. 
Robin: Det är för varmt för mat. Jag kan sträcka mig till iskuber och eventuellt polkagrisar (de rosa, mjuka).

Vilken sorts mat anser ni vara mest opolitisk (of the unpolitical)?

Måns: Grejen är väl att ingen mat är opolitisk. Det handlar alltid om råvarornas ursprung, om animalier/frånvaron av desamma, om vem som lagat den och varför, etc. Precis som allting annat så är maten till stor del ett uttryck för maktrelationer. För att göra historien kort: Jag ville säga pastasallad, men det föll.
Robin: Potatis? Ingen kan väl vara tvärs på potäten?
Alina: Jag kan hålla med om potatisen.
Måns: Den där kungen som förbjöd potatis var emot potatis! Men annars, bra. Jag skulle kanske sagt morot, men så kommer jag att tänka på mullningen.
Robin: Jag ville säga kålrot, men det är ju en så pass tråkig sak att folk nog hatar den endast för det. Som typ, kommuntjänstemän.
Måns: Cassava?
Robin: Det skulle inte förvåna mig om det inte finns stora cassavakonflikter någonstans. Typ som i Grannfejden.
Måns: Jo. Ett av jordens viktigaste baslivsmedel, enligt Wikipedia. Men någon relativt okänd och föga uppskattad rotsak från fattigsverige tror jag på.

När Jesus kommer tillbaka vad ska ni bjuda honom på då (Second coming)?

Alina: Jag beställer en pizza för då slipper jag anstränga mig. En margherita.
Jannine: Raw food, kanske. Eller bara en vanlig, hederlig sallad. Känns som att ”fräscht” ska vara ledordet i alla fall.
Måns: Jättemånga, jättesmå bitar av någonting. Ungefär som när han mättade alla de där personerna. Troligen körde han föräldratricket: delade fisken och brödet i massor med bitar och sa ”titta!, nu har ni ju femtusen fiskar och femtusen bröd!”. Slugt och kostnadseffektivt.

Vad har ni för favoritfrukt?

Måns: Mango.
Jannine: Nektariner är supergott!
Alina: Kanske mango eller en god blodapelsin.
Robin: Banan är min go-to frukt. Andra är ju godare, naturligtvis, men ingen annan frukt har varit där för mig under mitt liv på det sätt som lätt omogna bananer har.

Brukar ni äta kladdkaka och spela Mario kart halvlulliga?

Jannine: Vi har väl gjort det men det känns som att det var tusen år sedan. Måste göras snart igen!
Robin: Det har vi ju, men som sagt, det var ett tag sen nu. Men när vi bor i samma hörn av Sverige kanske det blir ett månatlig event, som lön och mens.

Har ni världens bästa recept på kladdkaka redo?

3 dl socker
3 dl mjöl
1 dl kakao
150 g smält vegetabiliskt margarin
1,5 dl vegetabilisk grädde
2 msk sirap
Kaffe/kardemumma och kanel/honung och chili eller vad fan du nu vill ha i.

Blanda torrt och vått för sig, kleta ihop det, sen i ugn i ~20 minuter (175 grader).

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Första halvårsrapporten 2013!


Trogna läsare vet ju att jag brukar göra kvartalsrapporter, men tyvärr blev var det ett tag sedan så denna gång blir det halvårsrapport! Fatta hur hungrig jag är nu när den är klar! ^_^ Många av låtarna finns på Spotify i den här listan.

A Camp — I Can Buy You

Den här gamla goingen är inte dum alls.

Atoms for Peace — Before your very eyes & Ingenue

Thom Yorkes nya ”supergrupp” med Nigel Godrich och Flea från Red Hot Chili Peppers har gjort en finfin skiva och var en av artisterna jag hade med på mitt blandband med de akter jag vill se på Way Out West som jag gav till Luger i våras.

Babian — Ta det till domstol

Babians platta Heja dom som vinner kom i slutet av 2012, och cementerade Tobias Allvin som Sveriges bästa och roligaste textförfattare. De är däremot rätt sega på att svara på matfrågor…

Baths — Worsening, Miasma Sky, Ironworks & Ossuary

Will är min favoritbög, så enkelt är det. ”First boyfriend, you live in my house and we share a toilet seat and I’m not the least bit drawn to your heat [..] Scared of how little I care” sjunger han på Incompatible tillsammans med sin mycket speciella knastriga musik. Skivan Obsidian är nästan lika bra som fantastiska Cerulean.

Beck — Corrina, Corrina, Everybody’s gotta learn sometimes, Leopard-Skin Pill-Box hat & Stormbringer

Jag är sjukt pepp på att jag äntligen ska få se Beck i helgen. Senast släppte han ju ett nothäfte (!), Song Reader, och jag ska ärligt säga att jag inte lyssnat in mig så mycket på de olika artister som spelat in dessa låtar. Portland Cello Projects version är väl den jag lyssnat lite grann på, mest för att Jolie Holland sjöng på ett par stycken.

The Black Angels — Evil Things

The Black Angels senaste, Indigo Meadow, fortsätter i samma stil som de tidigare plattorna fört, ett mörkt psykadeliskt driv som knockar de flesta. Varför ändra på ett vinnande koncept?, tänker jag.

Bob Dylan — Saved & What Can I Do For You?

I vintras avslutade jag ett halvår tillsammans med en av världens bästa tv-serier, The West Wing. Ett avsnitt avslutades med titelspåret på en av Dylans gospelplattor, Saved. Bra skit.

Bob Marley & The Wailers — Version of Cup

En go gammal baktakt!

Cat Power — Bully (live on Jools Holland)

Boy, you’re a bully! Jag ser verkligen fram emot att se Cat Power igen på Way out west. Den här nya låten spelade hon på klassiska Later…. with Jools Holland.

Cayucas — High School Lover

Jag gillade verkligen drivet i den här singeln, men resten av skivan samt deras spelning på Primavera var tråkiga som fan. Funkade dock bättre på parkspelningen de gjorde, det här är så solsken det kan bli.

Cheap Time — Kill the Light

Härliga Adult Swim gjorde en gratis samlingsplatta där jag upptäckte den här goa garagestänkaren.

CHVRCHES — Recover

Det är nog dags att fråga om matintervju med de här fina britterna igen nu när P3 spelar sönder dem.

CocoRosie — Gravediggress

Det är fan dags att lyssna mer på senaste CocoRosie-skivan, jawohl!

Cold Specks — Winter Solstice & Blank Maps

Egentligen borde hela skivan I Predict a Graceful Expulsion från förra året vara med här. Helt klart förra årets miss, denna platta platsar helt klart på top 10 år 2012. Hon har själv kallat sin musik doom soul. Upptäck genast om du inte gjort det och håll tummarna för att hon kör en europaturné snart.

Daft Punk — Giorgio by Moroder, Contact & Get Lucky

Bättre albumrelease kan en inte göra år 2013 och visst har skivan några bra spår. Dessa är mina favoriter.

Dan Friel — Scavengers & Thumper

Inte varje dag jag gillar det här, men ibland är det fantastiskt.

Daughter — Youth, Tomorrow & Human

Daughter gjorde några fantastiska EPs förra året och till slut kom albumet If You Leave och de har skrivit årets textrad: And if you’re in love, then you are the lucky one, ’cause most of us are bitter over someone.

David Bowie — The Stars (Are Out Tonight) & Where Are We Now?

Jag har ärligt talat inte lyssnat så jävla mycket på The Next Day, men singlarna satt som ett smäck!

Elephant Stone — The Sea of your mind

Go psykadelika. Döpta efter en Stone Roses-låt dessutom?

Ellen McIlwaine — Higher Ground & Crawling King Snake

Ellens version av Stevie Wonders Higher Ground hade David Holmes med på en mix-platta en gång och den har nog spelats fler gånger än originalet hos mig.

Foals — My Number

Foals senaste skiva Holy Fire är värd fler lyssningar och det ska vi ta itu med strax, haha.

Foxygen — Teenage Alien Blues, No Destruction, On Blue Mountain, San Francisco, Shuggie & Oh Yeah

Jag föll handlöst för Foxygens senaste skiva. Ryktet säger att skivbolaget fick dem att göra massa extragrejer när de var i Europa i våras såsom Take Away Shows etc. Av den anledningen ställde de tyvärr in på Primavera och Way Out West och nu har de istället valt att turnera i USA…

Fuck Buttons — Brainfreeze & The Red Wing

Jag tror allt det gömmer sig fler fyror på Slow Focus, Fuck Buttons första skiva sedan 2009. En av de starkaste minnen jag har från alla år på Primavera var när jag, efter deras spelning 2008, åkte hem till min polare Frans och krämade på Bright Tomorrow högt som fan, givetvis till hans förtret då klockan väl var fem på morgonen…

George Harrison — Deep Blue

Ett finfint bonusspår från Living in the Material World.

Haim — Better Off

Way Out West har lagt Haim i parken! Värt! Då kommer ingen missa dessa underbara damer. Det enda vi nu vill ha är ett album, ok?

Honey is Cool — Gran Canaria, If I Go & For the Sun

Kommer ni ihåg när Karin Dreijer sjöng Soundtrack of Our Lives-covers till Håkans trummor?

I Am Kloot — Shoeless

För sådär tolv år sedan eller när det nu var I Am Kloots första platta kom, köpte jag en för liten t-shirt med bandnamnet i stora bokstäver och sprang omkring på Hultsfred och sa att det var jag som var Kloot. När de skulle spela på dansbanan var det en ung tjej som tyckte att jag inte förtjänade att stå så långt fram då jag ännu inte köpt deras skiva. Det gjorde jag så småningom av Gunnar som hade CD-arkivet i Uddevalla. Åh, vilka fina tider det var när jag jobbade natt och ringde honom i Simpsons-reklampaus 17.40 och frågade om jag kunde komma förbi efter stängning och köpa nån skiva av honom. Jag kommer starkast ihåg en sommardag när han för en gångs skull sa ”Nej, prick 18 så åker jag till Lindesnäs och badar!”. Jag mötte honom där och köpte Beatles vita. Fint så.

The Jesus and Mary Chain — Just Like Honey

Deras i särklass bästa låt.

Jim James — Of the Mother Again

My Morning Jacket-frontmannens soloskiva är inte alls dum. Tänk att få se honom och Cold Specks som öppningsakt, som alla lyckliga amerikaner kan göra för tillfället!

Kaja Gunnufsen — Au

Kaja har jag skrivit om förut, och pratade även lite norsk mat med henne.

King Khan & The Shrines — Take a Trip, Bite My Tongue, Got The Itch, Land of the Freak & Welfare Bread

King Khan spelar på Summerfest på tisdag, missa för allt i världen inte det. Han och sina skrin spelar en underbar soulig garage, kommer bli fantastiskt bra!

The Knife — Full of Fire

Shaking the Habitual var jävligt ojämn. Som en tacopaj, ungefär.

Kurt Vile — Wakin on a pretty day, Was all talk & Girl called Alex

Vi älskar alla Kurt Vile, det här har varit min vårskiva, underbar. Live var han dock lite tråkigt på alltför stora scenen på Primavera. Tror han kommer bli bättre på Pustervik i höst.

Laura Mvula — Green Garden

Den här damen är främsta anledningen jag skulle vilja åka på Stockholm Music and Arts. Perfekt skiva att ta en cykeltur till stranden med.

Little Wings — Sunburned Eyes

Kyle Field är nog mest känd för sin låt Look what the lights did now, som fick ge namn åt dokumentären om Feist. Deras version tillsammans ger mig gåshud varje gång och Kyles egna musik är inte alls dum den heller.

M.I.A. — Bad Girls

Nåt av det dummaste jag gjort de senaste åren var att sitta och dricka öl på Linnéplatsen när M.I.A. spelade på Way Out West för några år sedan. Årtiondets facepalm.

Mariam the Believer — Invisble Giving

Mariam, som ju utgör halva Wildbirds & Peacedrums har gjort en strålande skiva vars drivande trummor vi alla kommer få njuta av i en stor Göteborgspark i augusti. Pepp!

Mark Kozelek & Jimmy Lavalle — What Happened to my Brother?

Kvinnotjusaren Kozelek tillsammans med blippblopp-postrockarn The Album Leaf är en utmärkt duo. Me like.

Marnie Stern — You don’t turn down & Nothing left

Jag vill helst inte tänka på Marnies spelning på Villa Belparc för några veckor sedan. By Haart, WWDIS och Woody West hade en gemensam tillställning dit tyvärr mest By Haart-folk som nyss tagit studenten sökt sig. Medan de väntade på sina älskade JJ sjöng de på andra låtar framme vid scen där Marnie försökte få spelningen överstökad med fotografer PÅ scen och förskräckligt ljud. Årets mest smärtsamma spelning.

Matmos — Very large green triangles

Jag föll för Matmos när de hjälpte Björk med Vespertine. De har gjort massa galenskaper som en hel skiva bara med samplingar från plastikoperationer, men deras mästerverk är helt klart en platta som heter Civil War. Kolla upp den. Med den här singeln kom det tillbaka efter några års tystnad. Välkomna tillbaka!

Matthew E. White — Big Love, Gone Away & Steady Pace

Jag vart helt betagen av Matthew E. Whites platta i sommar. Folkig soul som jag till och med lyckats få en del vänner att lyssna på, haha (mina vänner gillar generellt sett inte samma musik som jag). Den här skivan är för alla. Verkligen. Det är nog därför Dirty Records fortfarande inte fått in min beställning av den. Beställde den på Record Store Day så den borde ju kommit nu. Jag vaskade hans spelning på Primavera då det var en av festivalens stora krockar, men jag kommer inte för allt i världen missa honom på Pustervik i höst.

Mattias Alkberg — Skända Flaggan

Årets bästa svenska låt fick vi redan i vintras.

Metz — Get Off

Metz är en jävla go trio. Och Alex Edkins fick mig att skaffa senilsnoddar som inte syns (det gör dock hans).

Mice Parade — Pretending

Mice Parade är mys.

Mikal Cronin — Weight, See it my way & Piano Mantra

Summerfest tar hand om den mesta intressanta garagerocken i sommar, men Mikal Cronin väntar med ett besök till Way Out West. Kolla även upp hans samarbete med Ty Segall om du missat det.

Mikhael Paskalev — Jive Babe

Norge har aldrig låtit lika mycket Born Ruffians. Bra så!

Mire Kay — Reverse

För ett drygt år sedan testade jag att göra ett kafferep, en videointervju (givetvis om mat!) med Emelie och Victoria när de spelade in sin debutskiva The Rising Tide Lifts All Boats. Det var rätt mycket jobb med ljud och bild, jag fick ta hjälp av Frans, en dokumentärfilmande vän som just nu jobbar på en film om hans finska vemod.

Nick Cave & The Bad Seeds — We No Who U R & Jubilee Street

Mycket reklam, men tja, den satt som ett smäck i mina öron. Gött så.

Nick Waterhouse — Is That Clear?

Grym oldschool soul vars spelning på Primavera som jag bara såg nån låt av. Hoppas på göteborgsspelning snart!

Nils Frahm — You & Do

Hela Nils Frahms skiva Screws är helt jävla underbar. Min vän David sade att han aldrig hört någon vara så i symbios med sitt instrument och han har sannerligen en poäng, Nils och hans piano är ett.

Parquet Courts — Stoned and Starving

På onsdag kommer dessa Brooklyn-herrar till Trädgårn och WWDIS Summerfest! Gött!

Peaches — Fuck the pain away & Sucker

Denna gamla klassiker gjorde en renässans i mina öron.

Phosphorescent — Song for Zula

Jag ska lyssna mer på Matthew Houck innan Way Out West. Var så säkra.

The Polyphonic Spree — It’s the Sun (KCRW Morning Becomes Eclectic version)

Åh, jag kommer ihåg att jag lyssnade till Polyphonic Spree när jag gjorde den allra första matgrejen för webben, min pannkaksskola! Den ligger fortfarande kvar här, haha. Den här versionen är med på Eternal Sunshine of the Spotless Mind-soundtracket och visst fan blir en glad?

The Postal Service — A Tattered Line of String & hela Give Up

En av 2000-talets bästa skivor, sidoprojektet Ben Gibbard från Death Cab for Cutie gjorde med Jimmy Tamborello, som oftast kallar sig DNTEL, fyllde 10 år och då fick vi höra de två låtar de gjorde för fem år sedan när de försökte göra en uppföljare till vad de själva refererat till som The indie world’s Chinese Democracy. Om de får ihop det hela igen och gör en skiva till hoppas jag verkligen att de lyckas göra nåt bättre än det Axl och hans vänner till slut fick ihop…

Public Service Broadcasting — Spitfire, Signal 30 & Everest

De här slynglarna fick öppna för Rolling Stones i Hyde Park med sina samplingar och repetitiva bitar. Jag gillart!

The Radio Dept. — Why won’t you talk about it?, Where damage isn’t dome & Freddie and the Trojan horse

Hittade en singelsamling Radiodepartementet släppt.

The Rapture — How Deep is your love? & It takes time to be a man

Hittade en deluxe-version av förra årets fina platta In the grace of your love. How deep is your love? var för övrigt en av de allra bästa låtarna på Primavera förra året. Kan få igång vem som helst när som helst.

Rhye — Open & The Fall

Jag blev lite besviken på albumet när det till slut kom. The Fall är fortsatt en av förra årets bästa låtar.

Savages — Shut Up, I Am Here, City’s Full, She Will, No Face & Husbands

Ja, jag tror postpunkarna i Savages har gjort årets skiva. Och live är de fullkomligt fantastiska!

Sleater-Kinney — Jumpers

Det här med att jag lyssnat mer på Wild Flag än Sleater-Kinney? Kanske skulle göra nåt åt det.

Sonic Youth — Theresa’s Sound-World & Sugar Kane

Dirty dök upp och var härligt dirty.

Steve Mason — A lot of love & Oh my lord

Två underbara låtar från ett oerhört ojämnt album. Come on, 20 spår? Kill your darlings, mate.

Stevie Wonder — Living for the city

Innervisions hamnade faktiskt inte på min lista över 1973 års bästa skivor…

Suuns — 2020

Suuns betyder Nollor på thailändska. Det och mer matnyttig info hittar du här.

Sweet Baboo — If I died…

”And Daniel Johnston has written a hundred of great tunes, and I’ve got six, so guess that’s some catching up to do” är årets finaste homage i den här allra sötaste av söt pop.

Teeth of the Sea — A.C.R.O.N.Y.M.

Mojo slängde med en skiva modern psykadelika som den här var med på.

Temples — Shelter Song

På samma skiva fanns även Noel Gallaghers nya favoritband. Inte alls dumma, sjukt 60-talsdoftande, gött så.

Thao & The Get Down Stay Down — We The Common (For Valerie Bolden)

Jag upptäckte Thao när hon gjorde en platta med min gamla musa Mirah. Thaos nya är inte alls dum. Banjo and oh-oh!

Thee Oh Sees — Toe Cutter/Thumb Buster, Maze Fancier, Minotaur & Wax Face

Det här att jag vaskat det här bandet två år i rad på Primavera. Förra året började Wilco spela Jesus Etc när jag skulle gå över och i år väntade jag förgäves på att Kevin Rowlands skulle svälja sin stolthet och spela Come on Eileen, men tvingades istället genomlida årets sämsta teaterpjäs. Mitt omdöme ibland, alltså…

U.S. Girls — Jack

Fick ett tips om Meghan Remy av Dirty Beaches. Jag föll handlöst för denna singel, men inte lika hårt för albumet GEM.

Villagers — Nothing Arrived

Jag tröttnar ett par låtar in i den här skivan, men denna är inte dum alls.

Voice of the Seven Thunders — Kommune

Kommuuuuun!

White Fence — Pink Gorilla & White Cat

Hypade och goa, nästa vecka ser vi dem, yeah.

Widowspeak — Ballad of the Golden Hour

Golden Hour! Fototerm! Eller?

Wolf People — Hesperus

Än mer 70-talsdoftande folkrock. Grymma live för några år sedan. Kom hit igen.

Wooden Shjips — Flight

Nu är jag trött på att skriva om all psykadelika, haha.

YAST — Stupid, Believes & Joy

Svenska Yo La Tengo! Sommarlycka i notform.

Yeah Yeah Yeahs — Sacrilege

Ännu en skiva jag borde spisa lite mer…

Young Galaxy — Out the Gate Backwards

Vad är det med mig och kanadensiska band? En kärlekshistoria.

Youth Lagoon — Mute, The Bath & Dropla

Förra sommaren upptäckte jag sent omsider Youth Lagoon, lyssnade på The Year of Hibernation innan jag avslutade min sommarflört. Nya skivan är lite muntrare, således inte riktigt lika bra, haha.

!!! — One Girl / One Boy

!!!

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Tipsen 5-11 april!

Fredagen den 5:e april: Klubb Press-topp, Pustervik, kl 18.

Ikväll kan en gå på media-quiz på Pustervik som Göteborg Nonstop står för. FB.

Daniel Gilberg + Tyred Eyes, Pustervik, kl 21.

Sedan kan en stanna kvar på Pustervik och gå på releasefest med Daniel Gilbert som släpper Nowadays Daniel Can’t Even Sing med uppvärmning av Tyred Eyes var kudde jag sover på. FB.

Fresh Fish maskeradbal, Palace, kl 22.

Denna helg är det ännu en gång dags för modemässan Fresh Fish och de kör maskeradinvigningstjofräs på Palace. Allt stål går till Ung Cancer, men glöm inte masken, hombre! FB.

Stefan Sundström, Storan, kl 19.

Jag gillar verkligen Steffe på twitter, på skiva gillar jag nån låt här och där. Go’ gubbe. goteborg.se

Lördagen den 6:e april: Reminiscence/Reminiscens, Göteborgs Remfabrik, vernissage kl 12-17.

I Gårda ligger en gammal remfabrik som HDK har fått leka i och imorn är det vernissage och Göteborgs Indiekör spelar kl ett. Kan bli hur fint som helst! FB.

OSSIP 413: ”Ett barn av er tid” vernissage, Urban Artroom, kl 13-20.

Efter en titt på Remfabriken kan en ta den fina promenaden utefter Mölndalsån till Stampen där Urban Artroom också har vernissage. FB.

Roskilde Road Trip, Röda Sten, 5-13 april.

Roskilde åker ut på turné och jag vet att Tatiana slitit som ett djur för att få ihop allt gött på Röda Sten. Vi snackade om att ställa ut några av matintervjuerna, men jag segade ihop det projektet, får bli nästa år. ^_^ Här är alla events.

Mattias Alkbergs Begravning, Storan, kl 18.

Ni har väl hört årets bästa svenska låt, Skända Flaggan? Matti Alkberg vet du säkert att han sjunger i The Bear Quartet och har en mängd olika projekt, för varje skiva byter han i princip band. För övrigt var det Mattias som var den allra förste att svara på våra matfrågor. All heder till eder. Vi ses längst fram. Han går på kl 19 redan sägs det. FB.

Ash Borer + Fell Voices, Trucken, kl 21.

Efter Matti kanske en är sugen på att dra till Trucken. Tur att de hittat ut på fejjan nu när deras medlemsmail försvinner för oss gmail-användare. Grroogle. Det här skriver de om tillställningen: ”Ur askan och in i elden hör vi grymma röster från andra herravälden. Fågel, fisk, fläsk och fitta, allt detta kan du hitta på bakgårdens lilla stripp-aaaaah.” En kan ju inte annat än älska dem. FB.

Söndagen den 7:e april: Samåkningslinjen.

Gänget bakom Skjutsgruppen har teamat upp med Rättbuss, en förening som anordnar goa kulturaktiviteter kring sin buss i Stockholmsområdet. Den 14:e kommer de att testa idén att köra bussen till Götet och sedan tillbaka den 17:e. Nu på söndag är sista dagen att anmäla sig. Det verkar gå trögt för projektet, dock. Vi som använder skjutsgruppen är ju oftast sådana som kanske inte planerar en vecka i förväg. Vidare tror jag att åka Sthlm-Gbg på en söndag och sedan Gbg-Sthlm en torsdag blir lite skevt, de flesta av oss hälsar väl på folk på en helg? Om bussresan blir av hade jag tänkt att åka upp till Sthlm, men då bidrar jag ju bara med en väg. Ja, ni fattar mitt resonemang. Hur som, älskar jag idén och hoppas på att det blir bättre nästa försök (jag tippar på att de inte kommer köra denna gång, men vem vet, det kanske flockar till sig folk nu i helgen?). Om du kan och vill bör du gå in och stödja projektet. Idén är ju i sig fullkomligt lysande. Kolla här för diskussionen och här för att boka/stödja. FB-event här.

Onsdagen den 10:e april: LiveKaraokeklubben, Pustervik, kl 20.

Ni känner till Steget, visst? Den goa Göteborgsduon som kör piano och sång? Tillsammans med Nils får en uppträda i en live-karaoke. Jag är osäker på om Matilda i bandet också är med och peppar folk att sjunga, annars är det hennes roll du sköter när du sjunger med i These Boots.. eller kanske Shoreline? Om en skriver upp sig för att sjunga är det gratis inträde. Jag älskar idén, men måste vara tokfull för att få för mig att sjunga karaoke, enda gången jag gjort det var på Bleecker St till Black Sabbaths War Pigs. Fantastisk låt, dock ej i min tolkning. Fick en drinkbiljett så jag skulle göra ett bättre försök nästa gång… FB.

Torsdagen den 11:e april: Theatre of Blood, Trucken, kl 19.

Jag vet inte hur många gånger jag tipsat om Theatre of Blood och ändå aldrig pallrat mig dit och då det är rockcirkel-träff på torsdag kommer jag missa även denna. Men du som inte umgås med ett gäng musiknördar i 60-årsåldern tycker jag ska gå in på deras hemsida och rösta på vilket tema de bör köra för kvällen! FB.

Publicerad den av — Lämna en kommentar

Årsredovisning 2011.

Llama Del Rey

Llama Del Rey

Förr brukade jag göra kvartalsrapporter över de låtar som jag lagt till i mitt iTunes och gett fyra eller fem stjärnor. När jag gjorde en sådan i somras så kraschade min hårddisk precis när jag exporterade låtarna. Jag såg det som ett tecken. Dags att foga sig till Spotify-listor istället för torrents. Jag inser att jag är en minoritet som fortfarande kör på iTunes. Nåväl, det här är en lista över de låtar jag tagit mig tid att betygsätta, det är inte alla låtar jag tycker om, men en hel del. Hoppas ni hittar nåt ni inte hört tidigare! Väl mött!

Spotify-listan har allt utom Alabama Shakes, Bill Callahan, The Flaming Lips, Shlohmo och Stephin Merritt.

Alabama Shakes — Hold On

Det här bandet kommer slå hårt 2012, rätt i tiden med ett släpigt 70-talsdoftande trumkomp och en fantastisk sångerska. Ses i kön till Way Out West-klubben… Här finns ett fint live-klipp när de kör den här fantastiska låten.

Albin Gromer — Här inne hos mig

Min vän Linda Kante tipsade mig om den här lille skåningen och jag gick således och såg honom öppna för tråkige Tingsek (som dock var mindre tråkig live). Jag föll väl inte lika handlöst för de övriga låtarna som till denna, årets bästa svenska soullåt.

Anna Calvi — Blackout

Anna Calvi är studiomusikernas nya älskling, Brian Eno och Nick Cave älskar henne och jag förstår varför, men det tenderar att bli lite tråkigt i längden, men en låt här och där och man trollbinds av hennes fantastiska röst och ett skickligt manglande av gitarr. Live kör hon en hel del covers, jag föll handlöst för hennes extremt annorlunda tolkning av TV on the Radios Wolf Like Me. Här hittar du ett klipp när hon körde det i Williamsburg.

Apparat — Song of Los

Det var Thom Yorke som fick mig att öppna ögonen för Apparat har jag för mig. Den här gillar jag mycket från skivan The Devil’s Walk.

Battles — Ice Cream (feat. Matias Aguayo)

Battles förlorade en medlem, sångaren och keyboardisten Tyondai Braxton, så när de än en gång gjorde en magnifik spelning på Primavera Sound vid fyra-tiden på natten hade de samplat en massa vokalister som sjöng på stora skärmar bakom bandet. Det funkade lysande och var väl värda att vara uppe halva natten för att se. Skivan var dock inte lika bra som lysande Mirrored.

Bill Callahan — Riding for the Feeling

Bill Callahan brukar göra varannan ok skiva, varannan mästerverk. Så har det i vart fall sedan sista skivan under namnet Smog, A River Ain’t Too Much to Love, därefter Woke on a Whaleheart som är fullt av 3/5-låtar, därefter fantastiska Sometimes I Wish We Were an Eagle och nu Apocalypse som bara riktigt sticker ut med den här vackra biten. Videon är den mest meditativa videon jag sett på år och dar, underbart vackert.

Bill Wells & Aidan Moffat — Let’s Stop Here & The Copper Top

Min manlige musa Aidan Moffat känner ni igen från nedlagda Arab Strap. Efter att han tröttnat på att sjunga om sex med Malcolm Middleton har han gjort låtar om att få barn, att kasta grapefrukter på frugan och här handlar det om att bli gammal. Musiken är i stor del skriven av multiinstrumentalisten Bill Wells, som bland annat har jobbat med The Pastels och svenska Tape. Tyvärr kom de inte till Götet så jag och Zacharias åkte upp till Oslo och söp oss fulla nog att norpa ölen som stod på scen efter spelningen. Jag gick på en nit och tog en flaska mineralvatten…

Black Lips — Bone Marrow

Black Lips skiva Arabia Mountain är helt klart deras bästa hittills. Tidigare har jag inte fallit för dem, men denna platta är fylld med härliga småpunkiga popdängor där Bone Marrow sticker ut som den allra bästa.

Blitzen Trapper — Love the Way You Walk Away

Blitzen Trapper, som står bakom en av 2000-talets bästa låtar, Furr, släppte ett album som var sådär, men där singeln verkligen stod ut. Bra folkrock helt enkelt.

Bonnie ’Prince’ Billy & the Phantom Family Halo — Suddenly the Darkness

Att hålla reda på allt Will Oldham gör är mer eller mindre omöjligt, men rätt som det är trillar det ner nåt som sätter sig. Nu kollar jag upp dessa Phantom Family Halo och det visar sig att de delar medlemmar med Slint! Dags att kolla upp dem med andra ord!

Braids — Lemonade, Glass Deers & Same Mum

Braids var en av årets mest egensinniga band. Jag skrev till David att de var som Animal Collective med en skönsjungande sångerska och jag står fast vid den beskrivningen. Underbart.

Cults — Go Outside

Cults flörtar med sextiotalspop på ett modernt sätt. Jag älskar texten till denna singel om en tjej som vill gå ut och fånga ljuset medan hennes partner bara vill ligga hemma och uggla.

Death Cab for Cutie — You are a Tourist

Death Cabs LP Codes and Keys var lite av en besvikelse sånär som singeln. Men nu när Ben gjort slut med Zooey kanske det kan komma lite mer krossade hjärtan-låtar? Ge mig en ny Plans, tack!

Duologue — Get Out While You Can

Jag vet inte riktigt hur man ska beskriva Duologue, ett schysst beat med en fin gitarrslinga? Tja, bra skit i vart fall.

Explosions in the Sky — Last Known Surroundings & Human Qualities

EITS växer i vanlig ordning. Om jag inte berättat det förut upptäckte jag dem genom att Four Tet 2004 skulle ha en endagsfestival där han valt alla band. Animal Collective hade två stora stockar som de stod och slog i golvet, Papa M var ensam med gitarren och Caribou (eller Manitoba som han hette då) fullkomligt golvade mig. När jag köpte biljetten hos Rough Trade sa i vart fall kassörskan ”oh, are Explosions in the Sky playing?” och givetvis kollade jag upp dem och såg dem två gånger på mindre än en vecka. Sedan dess har de varit med mig genom allt från meditativa promenader till ljuv älskog. Och trots att jag inte gillade Take care.. i början växer den i vanlig ordning.

Feist — The Bad in Each Other, How Come You Never Come Here & The Circle Married the Line

Feist slog igenom med Let it Die 2004 och jag blev mäkta förvånad när hon på Pusterviksteatern i en bisats nämnde sitt andra band, Broken Social Scene. Den kopplingen hade jag inte gjort tidigare, men när hon med The Reminder blev indievärldens allra största singer/songwriter lämnade hon bandet (som nu sägs ha lagts ner helt tyvärr) och parade ihop sig med en snubbe hon tidigare gjort hiphop med (!), Chilly Gonzales. Detta samarbete fortsätter på nya skivan Metals och nu när Let it Die känns ganska daterad tror jag att varken The Reminder eller Metals någonsin kommer kännas daterade. Nästan i klass med Joni Mitchells Blue. Metals kanske saknar en dunderhit som 1234, men personligen lyssnar jag helst på Feist när jag ska sova så det är bara bra att nionde spåret inte väcker en!

The Flaming Lips — Enthusiasm for Life Defeats Existential Fear Part 2

The Flaming Lips har gjort mycket galenskap under året som de avslutade med att köra Beatles-låtar med Yoko Ono. De gjorde en hel del sidoprojekt, med Neon Indian och Lightning Bolt bland annat. Just nu jobbar de med Edward Sharpe och . De släppte musik i döskallar gjorda i vingummi och några lyxvarianter som levererades i riktiga kranier… Inuti fanns ett USB-minne med musiken som bara blev längre och längre. I början hade låtarna normal längd, sedan kom en sex timmar lång låt och de avslutade allt med att maxa Cubase (har jag för mig det var) med en 24 timmar lång låt. Bandets sångare, Wayne Coyne, twittrar oerhört mycket. Youtube.

Fleet Foxes — Montezuma, Battery Kinzie, Helplessness Blues & Lorelai

Folkrockarna i Fleet Foxes sövde mig många gånger i år. Det är det de gör bäst.

Fruit Bats — You’re Too Weird & The Banishment Song

Fruit Bats gästade Trucken i höstas. Det var ljuvligt och jag gjorde en matintervju med bandets sångare Eric innan jag blev så full på spelningen att jag inte kände igen honom när han tagit på sig ett par glasögon och sålde mig deras LP. Proffsigt värre.

The Generationals — I Promise & Please Be It

Världens bästa podcast drivs av en man som heter Bob Boilen och har under fjorton års tid nästan tagit över efter John Peel. Ja, nästan. Det är i vart fall ett sjukt bra program. Ja, det heter All Songs Considered om ni missat det. Där hittade jag det här bandet som jag lyssnade oväntat mycket på. Produktionen känns ganska 80-talsaktig och därför tröttnar jag lätt, men de har en del riktigt bra melodier måste jag säga.

Gruff Rhys — Shark Ridden Waters, Honey All Over, Sensations in the Dark, Christopher Columbus, At the Heart of Love & If We Were Words (We Would Rhyme)

Årets bästa platta kom från de superfluffiga djurens företrädare nummer ett, Walesaren Gruff Rhys. Han har sagt att han kände sig mogen för att göra en platta med pianoballader, men när han började spela in började musiken spreta mer och till slut landade det i den här perfekta popplattan. Dessutom hann han släppa en EP till jul med passande låtar som Slashed Wrists this Christmas och Post Apocalypse Christmas. Årets llama!

Handsome Furs — When I Get Back & Serve the People

Årets sexigaste band är paret Dan Boeckner (Wolf Parade) och Alexei Perry som jag upptäckte genom att Primavera Club hade bokat dem (men tyvärr inte mig). Jag fick nöja mig med att lyssna på deras spelning från Stockholm på gimmeindie.se. De är starkt politiska och var med i demonstrationerna i Ryssland för homosexuellas rättigheter och låten Serve the People har den alternativa titeln Fuck the Police… Sjukt bra.

Lana Del Rey — Video Games

Det var länge sedan en låt blev så här viral. Med all rätt. Låtarna som har läckt därefter är jag mer skeptisk till dock.

Le Butcherettes — Dress Off

Mexikotjejerna Le Butcherettes gillas av Jack White, Omar Rodríguez-López och Yeah Yeah Yeahs som bjudit in dem att öppna för dem eller som i Omars fall producera och spela bas på deras platta. Jag tröttnar dock på mer än en låt. Nu när jag hör den här funderar jag på om den verkligen förtjänar en fyra.

Los Campesinos! — By Your Hand

Trevliga engelsmän som sjunger om sex och annat kul. De ligger på Broken Social Scenes skivbolag. Favoritlåten är dock Straight in at 101 från förra skivan Romance is Boring, mest för textraden ”I think we should be more post-coital than post-rock, it feels like the build-up takes forever and you never get me off”.

Low — Witches & Nightingale

Lows C’Mon föll mig förbi i början av året så jag såg dem inte på Primavera, det var jävligt synd. Det var länge sedan jag såg dem och C’Mon har växt upp till att bli en av årets bästa skivor. Årets mormoner (det priset vinner de varje år).

Mattias Alkberg — Frigjord, Pånyttfödd & Helgen V. 51

Årets svenska platta var tveklöst Alkbergs Anarkist. Lyssna på vår bäste textförfattare.

Michachu & The Shapes and the London Sinfonietta — Everything

Micachu slog igenom med suveräna singeln Golden Phone härom året. Det här är från ett galet samarbete med London Sinfonietta. Jag ser starkt fram emot ett nytt album.

Mire Kay — So You Learned

Victoria och Emelie i avsomnade Audrey har bildat Mire Kay där de med cello och gitarr fortsätter göra underbart vacker, lugn pop. Får vi nåt album 2012? Det här är i vart fall årets finaste svenska låt. Yay!

Mogwai — San Pedro

De skotska postrockkungarna gav oss en skiva med den knasiga titeln Hardcore will never die, but you will. Detta var starkaste spåret.

Moon Duo — Run Around

Moon Duo är en duo med trummaskin, keyboard och en underbar gitarrist som annars spelar i Wooden Shjips. Kan bli en smula tjôtigt i längden, men en låt är riktigt gött. Den här till exempel.

The National — Exile Vilify

Allas våra Nationella släppte en låt i ett spel i år. Vackert, vackert.

Peaking Lights — Hey Sparrow

De här lärde jag känna genom Andres Lokkos årsbästa-lista. Om ni tycker att den här listan kommer lite för sent så tycker ni fel. Man kan inte skriva årsbästa-listor i november, det är nåt som jag antar att skivbolagen har hittat på så att de ska stimulera julförsäljningen. Jag ser inte att det är så längre utan tar hellre lite tid på mig och låter musiken sjunka in.

Promise and the Monster — Sharp & Sweet

Mölndalstjejen Billie Lindahls vackra röst trollbinder mig än en gång på skivan Red Tide. Hoppas på att lyckas få se henne live under 2012.

Radiohead — Lotus Flower

Ja, den här låten blev ju än mer omtalad när Thom Yorke dansade en smula märkligt. Fint så.

Raphael Saadiq — Stone Rollin’

Raphael levde inte riktigt upp till mina förväntningar efter en av de senaste årens starkaste soulalbum med The Way I See It. Titelspåret på skivan han släppte var dock inte så dumt. Älskar det gamla soundet.

The Rapture — It Takes Time to be a Man

The Rapture är lustiga, de släpper en skiva var femte år ungefär och deras förra Pieces of the People I Love är för mig starkt förknippat med promenader i Ålesund då jag och Alex var där uppe och försökte jobba i fiskindustrin. Samma gäller för det årets bästa skiva Yo La Tengos I’m Not Afraid of You and I Will Kick Your Ass samt Joanna Newsoms Ys. Årets skiva var jag ganska besviken på, sista spåret var dock underbart vackert.

Real Estate — It’s Real, Municipality & Wonder Years

Real Estate bjöd på årets bästa låt i It’s Real och skivan var uppe och snurrade på min topp 5, men efter en spelning på Henriksberg insåg jag vad det var jag inte gillar med dem; trummorna. De är fantastiskt tråkiga och därför blir skivan som helhet sämre, men med ett flertal guldkorn blir det rätt bra trots allt..

Shlohmo — It Was Whatever & Get Out

Shlohmo är en ung kille från LA som gör fantastiska, långsamma beats. Me love! Youtube 1 och 2.

Stephin Merritt — Forever and a Day

Allas vår Stephin Merritt kommer snart med sina Magnetic Fields till Annedalskyrkan och det kommer bli så vackert så. Det är kul att Luger öppnar upp kyrkan även när det inte är Way Out West, det är en underbar lokal. Den här låten är från en skiva med rariteter som kom ut förra året. Youtube.

Tennis — Marathon

Ordet Tennis brukar i Ljungskilepågarnas lingo betyda att något är bra. Det är sannerligen sant om det här fina 60-talspopsdoftande bandet som kommer med nytt i februari igen. Här kan man lyssna på nya singeln.

Thurston Moore — Benediction

Allas vår Thurston skiljer sig från Kim och Sonic Youths framtid är hotad. Personligen har jag tyckt bättre om Thurstons soloskivor de senaste åren. I vart fall sedan Jim O’Rourke flyttade till Japan. Han borde sluta göra film och börja lägga sin magiska hand på Wilco igen…

tUnE-yArDs — My Country, Powa & Bizness

Merrill Garbus är kvinnan som trollband min vår i sin galna musik. Ett av årets bästa album bjöd hon på således.

Unknown Mortal Orchestra — How Can You Luv Me

Den här skivan borde jag lyssna mer på.

The War on Drugs — Baby Missiles

Snart i en Slottsskog nära dig. Yay!

Widowspeak — Puritan

Ja, den här med.

Wild Flag — Short Version

Ms Brownstein är bättre på gitarr än på att vara rolig. Jag kan inte påstå att jag skrattade särskilt mycket när jag kollade på Portlandia…

Wilco — One Sunday Morning (Song for Jane Smiley’s Boyfriend)

Vackert lång låt. Bästa på skivan som växer.

WU LYF — We Bros

Ja, de här får då knappast spela i några kyrkor…

Young Galaxy — We Have Everything

Fina kanadicker som tar hjälp av Lissvik på Nordhemsgatan. Synd att han och sin kamrat jag glömt namnet på splittrade Studio under året dock. Yeah yeah, sånt som händer.

Publicerad den av — Lämna en kommentar

It’s Real, Anna! En playlist.

Handsome Furs

Handsome Furs
Jag spelade över ett gammalt Kicki Danielsson-kassettband med några av årets bästa låtar, men det lät så illa att jag inte kunde skicka iväg det till min vän Anna, som fyller år imorn. Jag tänkte att jag delar med mig av dessa låtar, trots att jag har en tanke om att ha en årsrapport (tidigare har jag gjort kvartalsrapporter, men de har stoppats av utlandssemestrar, kraschade hårddiskar och lättja i år, men 2012 är de tillbaka!)

De här är i vart fall några av årets bästa låtar och alla fanns på Spottan! Här har du listan!

Real Estate — It’s Real.
Cults — Go Outside.
Black Lips — Bone Marrow.
Mattias Alkberg — Frigjord, pånyttfödd.
Tennis — Marathon.
Blitzen Trapper — Love the Way You Walk Away.
Gruff Rhys — If We Were Words (We Would Rhyme).
Handsome Furs — When I Get Back.
Tune-Yards — Bizness.
Widowspeak — Puritan.
Fruit Bats — You’re Too Weird.
Thurston Moore — Benediction.