Publicerad den Lämna en kommentar

Vad tycker ni om Primavera Sounds lineup i år, då? (Jag: bättre nu när jag såg för- och efterfesterna!)


Sun Ra Arkestra.
UPPDATERING! För- och efterfesterna briljerar istället! Yay!

Jag brukar i vart fall ha några band jag går i brygga över att äntligen få se, men nja, det är nog bara Sun Ra Arkestra jag känner så inför. Men många ”nice!” Vi ses väl i solen, jag sitter redan nu och dricker Estrella. (Heineken?! Fuck that shit!)

Måndagen den 26:e maj:

Apolo: Darren Hayman & the Trial Separation, The Free Fall Band, Tigercats

Tisdagen den 27:e maj:

Apolo: Antibalas, Chicha Libre

Onsdagen den 28:e maj:

Parc del Fòrum: Él Mató a un Policía Motorizado, Fira Fem, Holy Ghost!, Sky Ferreira, Stromae, Temples
Apolo: The Brian Jonestown Massacre, Har Mar Superstar, Holy Ghost! DJs, Niña Coyote eta Chico Tornado
La [2] de Apolo: Showcase La Castanya: Aries, Beach Beach, Me and the Bees
Teatre Principal: Jamie xx & friends
El Teatro Latino: The Ex, Full Blast, Paus, Shellac

Torsdagen den 29:e maj:

A Winged Victory for the Sullen
Andy Stott
Antibalas
Arcade Fire
Bo Ningen
Caveman
Charles Bradley
Chrome
CHVRCHES
Colin Stetson
Disclosure
El Petit de Cal Eril
El Último Vecino
The Ex
Föllakzoid
Fort Romeau
Gang of Youths
Glasser
Grupo de Expertos Solynieve
Jamie xx
John Wizards
Julian Cope
Julio Bashmore
Kosmos
Lasers
LNripley
Lunice
Majical Cloudz
Metronomy
Midlake
Moderat
Móveis Coloniais de Acaju
Neutral Milk Hotel
Pond
Queens of the Stone Age
The Range
Real Estate
Rodrigo Amarante
Shelby Grey
Shellac
Single Parents
St. Vincent
Standstill
Sun Ra Arkestra
Svper
Touché Amoré
Warpaint
William Dafoe
Wind Atlas

Fredagen den 30:e maj:

!!! (Chk Chk Chk)
Angel Molina
Astro
Black Drawing Chalks
Body/Head
C+C=Maxigross
Darkside
Deafheaven
Demdike Stare
Dominick Fernow
Dr. John and the Nite Trippers
Drive-By Truckers
Factory Floor
Dj Fra
The Growlers
Haim
The Haxan Cloak
Jagwar Ma
Jenny Lewis
Jesu
Joana Serrat
John Grant
Julia Holter
The Julie Ruin
Kvelertak
The Last 3 Lines
Laurent Garnier
Lee Ranaldo and the Dust
León Benavente
Linda Perhacs
Loop
Mas Ysa
Mick Harvey performs Serge Gainsbourg
The National
Oso Leone
Pional
Pixies
Prurient
Refree
SBTRKT
Sharon Van Etten
Slint
Slowdive

Lördagen den 31:e maj:

Belako
Black Lips
Blood Orange
Boogarins
Caetano Veloso
Chromeo
Cloud Nothings
Dj Coco
Cold Cave
Connan Mockasin
Courtney Barnett
Cut Copy
Dani Baughman
Daniel Avery
The Dismemberment Plan
Dum Dum Girls
Earl Sweatshirt
Foals
Genius of Time
Godspeed You! Black Emperor
Hebronix
Helen Love
Hospitality
Islands
Jonathan Wilson
Junkfood
Jupiter Lion
Kendrick Lamar
Kronos Quartet
La Sera
Marc Piñol
The Mark Eitzel Ordeal
Mishima’
Mistakes Are Ok b2b Mattis With
Mogwai
Nine Inch Nails
Seun Kuti & Egypt 80
Sílvia Pérez Cruz & Raül Fernández
Spoon
Superchunk
Teho Teardo & Blixa Bargeld
Television performing Marquee Moon
Ty Segall
Univers
Volcano Choir
Za!

Söndagen den 1:e juni:

Apolo: Chromeo, Cloud Nothings, Dave P, Ty Segall, Vàlius
La [2] de Apolo: Showcase BCore: Cuello, Fuckin’ Bollocks, No More Lies
BARTS: Angel Olsen, Grouper, Joana Serrat, Juana Molina
Els Vermuts del Primavera (Parc de la Ciutadella): Berlinist, Boogarins, Dum Dum Girls, Hospitality, La Sera, The Mark Eitzel Ordeal

Publicerad den Lämna en kommentar

#bestllama12

Illustration: Kimiaki Yaegashi — Alpizzaca. @okimi www.okimi.com.

Ikväll sker årets musikhändelse, nej inte P3 Guld, rockcirkeln har ju årsmöte! Det innebär att jag och ett dussin karlar i 60-årsåldern redogör vilka skivor vi gillade bäst 2012. Dessutom ska vi göra varsin lista över Beatles och Rolling Stones fem bästa låtar. Här kommer mina listor över 2012.

ÅRETS BÄSTA SKIVOR:

1. Alt-J: An Awesome Wave.

Alt-J, eller ∆, som de egentligen heter hänförde mig fullkomligt med dubbelsingeln Matilda/Fitzpleasure och jag ”tjejlyssnade” på allt jag kunde hitta och när albumet väl kom var jag först lite besviken att där inte var så mycket nytt, jag hade hört versioner av det mesta. Nackdelen med att nörda ner sig för mycket, helt enkelt. Efter ett tag och lite tid ifrån skivan fick jag dock lite bättre förhållande till den och förälskade mig även i alla små interludes. Mer sånt! Vi gjorde en intervju med Gus här.

2. Dirty Projectors: Swing Lo Magellan

David Longstreth och hans Dirty Projectors har tidigare inte lyckats fånga mig helt, men i med Swing Lo hamnade jag helt i deras makt.

3. Grimes: Genesis

Grimes (Claire Boucher) släppte tidigt på året skivan Genesis och det blev min mars-platta. Live på Primavera var hon sådär, men det blev ändå en skitkul upplevelse då vår skribent Éric hade med sig en stor röd flagga som symboliserade studentprotesterna i Montréal. Grimes brorsa tog upp den på scen och det var en härlig spelning. Plattan är fortsatt fantastisk och jag ser fram emot ny musik, vilket det verkar som hon grejar med just nu, när hon inte twittrar. Vi pratade om potatis här.

4. The xx: Coexist

Det tog lite längre tid innan även andra skivan med The xx satte sig och numera har det blivit helt ok live, dessutom! Trevligt!

5. Spiritualized: Sweet Heart Sweet Light

Jason Pierce och Spiritualizeds gospelnoise är nåt av det bästa jag vet och spelningen på Primavera är högt upp på årets lista (ok, en sådan har jag faktiskt inte gjort).

6. Lambchop: Mr. M

Kurt Wagner. Jag älskar dig och du älskar din förlorade vän.

7. Cat Power: Sun

Chan Marshall. Jag älskar även dig, även om jag förväntade mig än mer av den här skivan.

8. Bahamas: Barchords

En kanadensare som sövt mig många gånger detta år är Afie Jurvanen. Snart kommer han dessutom till Sverige, dock ej Göteborg. :(

9. The Wave Pictures: Long Black Cars

Textmästarna.

10. Andrew Bird: Break it yourself

Fiolmästaren.

Andra bra skivor som är värda att nämnas:

Beach House: Bloom, M. Ward: A Wasteland Companion, Alabama Shakes: Boys & Girls, Chromatics: Kill for Love, Best Coast: The Only Place, Bobby Womack: The Bravest Man in the Universe, Cloud Nothings: Attack on Memory, Dan Deacon: America, Divine Fits: A Thing Called Divine Fits, Four Tet: Pink, Islands: A Sleep and a Forgetting, Tennis: Young and Old, Liars: WIXIW, Lower Dens: Nootropics, Menomena: Moms, Neneh Cherry & The Thing: The Cherry Thing, Purity Ring: Shrines, Sea Wolf: Old World Romance, Sleigh Bells: Reign of Terror, The Tallest Man of Earth: There’s No Leaving Now, Tame Impala: Lonerism, Thåström: Beväpna dig med vingar, Tindersticks: The Something Rain, Ty Segall: Twins

ÅRETS BÄSTA LÅTAR:

1. Bat for Lashes: Laura

Jag föll för Natasha Khan för några år sedan, men sedan tröttnade jag på nåt vis, men på Hultsfred återfick hon mitt förtroende och så går hon och gör årets bästa låt. Inte illa!

2. Rhye: The Fall

Den här låten är så hejdlöst vacker. Open var inte dum den heller (jag älskade när han sjöng den för sin tjej). Albumet som snart släpps var jag dock lite besviken på.

3. Alt-J: Breezeblocks

Alt-J gjorde en hel drös skitbra låtar, men det här är min favorit.

4. Dirty Projectors: Swing Lo Magellan

Snyggaste låten, inte smartaste, men mest direkt och som går rätt in i mig varje gång.

5. FIDLAR: Cheap Beer

”I DRINK CHEAP BEER, SO WHAT?, FUCK YOU!”, är årets bästa refräng. Kul video som alltid från dem. Om du undrar vad de gillar för billig öl så läs den kortaste intervjun jag gjort.

BÄSTA NYA ARTIST:

Alt-J.

MEST UNDERSKATTADE PLATTAN:

Islands: A Sleep and a Forgetting.

MEST ÖVERSKATTADE SKIVAN:

Frank Ocean: Channel Orange.

STÖRSTA BESVIKELSEN:

Jens Lekman: I know what love isn’t.

BÄSTA LIVE-AKT:

Spiritualized.

ROLIGASTE ARTISTEN PÅ TWITTER:

Dan Deacon (@ebaynetflix)

Publicerad den

Veckans tips, V. 45, 5—11:e nov

Torsdag den 8:e nov: Wild Nothing, Pustervik, kl 19.

Veckans hipsterspelning är helt klart Wild Nothing. Själv går jag nog och lyssnar på Birgitta Stenberg istället. Wild Nothing hittar ni i vanlig ordning på FB. Det framgår inte om det är nåt förband, i Stockholm får de i vart fall draghjälp av elektropopiga Postiljonen.

Fredag den 9:e nov: 60-årskalas med No Favours + Tyred Eyes + Sailor Moon, bredvid på JAM, kl 20.

No Favours är de jag är mest pepp på här. Allas vår Victoria i Mire Kay har bildat ett hårdare band med en Anna från Kamikatze och mannen man ser överallt; Stefan (Le Monstre). Tyred Eyes tyckte jag mycket om när de öppnade för Cloud Nothings. Sailor Moon är visst nya för alla, delar av Tyred Eyes och några andra band tydligen. Kan bli hur bra som helst! FB.

Fredagen den 9:e nov: The Pains of Being Pure at Heart, Sticky Fingers, kl 19.

De här gamla popparna har hittat till Sticky av alla ställen. Blir det fullt på 60-årsfesten är det en bra backup. FB.

Söndagen den 11:e nov: Kollektiv filmdejt #2 — Led Zeppelin — Celebration day, Sjuan/Bio Roy, kl 19/21.

Ni kommer väl och ser Led Zeppelin-filmen med oss? Köp biljetter för skråen! De är nästan slut. Vi sitter på näst bakersta raden samt de tre stolarna längst ut till höger på raden framför. Innan tar vi några öl på Sjuans ölhall. FB.

Publicerad den Lämna en kommentar

Way Out West – tre små band 1/3.


Idag drar som vi alla vet Way Out West igång igen. För att inte översvämma er med massa tips så här sent tänkte vi ge er tre låtar från tre artister som spelar idag. Du kan med fördel dunka på den tre låtar korta listan när du tar en köttbullemacka till frulle för att härda ut den vegetariska festivalen.

#wowgbg llamalloyd.se

Nneka är en ung dam med rötter i platsen på jorden Shell inte vill att du ska känna till: Nigerdeltat. Om vi har tur blir det här årets Janelle Monáe. Men pass på, hon går på redan 15.40!


The Black Keys är torsdagens headliners, men är de verkligen så stora här i Sverige? Personligen fullkomligt älskade jag deras tidiga plattor när Dan Auerbach och Patrick Carney själva spelade in sin garage innan producenter som Danger Mouse kom och slätade ut det sketna.


Största krocken på festivalen är helt klart var man ska försöka sig komma in på torsdagen. Lower Dens, Chromatics och Purity Ring var alla bra på Primavera Sound och det var länge sedan jag senast såg Papa M (David Pajo). undra förresten om Luger har lagt ett svärd i hans loge?. Jag kommer dock skippa alla dem för att se festivalens mest intressanta nya band: brittiska konststudenterna i Δ (alt-J). Ses vi i kön till Trädgårn? Jag är även nyfiken på Bob Mould (ex-Husker Dü) som spelar efter och sedan kanske man orkar stanna även till Cloud Nothings som var finfina på Pustervik i våras.

Publicerad den 1 kommentar

Cloud Nothings, Obits & Tyred Eyes, Pustervik, 18:e maj.

När jag kom till nya Pustervik vid nio-tiden visade sig garderoben vara där toaletterna var förut, mycket smartare layout runt baren där nere, sedan stiger man in genom en dörr vid trappan och jag antar att man kommer in under där sittplatserna till teatern var förut. Taket är vackert med små glänsande prylar, och det är fullt med folk som ser Tyred Eyes, ett gött göteborgsband som kör sin sista låt, hinner inte få mig nån uppfattning mer än att det är bra rock, tyvärr ser jag inte ett jota från längst bak, scenen är på tok för låg.

Bra turnétiming gjorde att även Obits kom förbi Pustervik denna röda torsdag, de frontades av Rick Froberg som tidigare spelat i band som Drive like Jehu (bästa bandnamnet!) och Hot Snakes. De spelar rak rock, ljuvligt att höra, men att inte se mer än ett huvud här och en gitarr över publikhavet där gör att man trevar iväg med ögonen, jag hade visst hamnat bakom en man klädd i turnétröjan för Europe 2010! Gött så. Vi är överens om att basisten är fantastisk och att bandet har ett bra driv.

Så var det dags för huvudakten, Cloud Nothings, första bandet i år att bli titulerade med Best New Music på Pitchfork. Det fick de med den fantastiska skivan Attack on Memory som allas vår favoritproducent Steve Albini (ni älskar väl också hans band Shellac?) hjälpt till att forma. Bandet startade när Dylan Baldi använde tristessen mellan college-lektioner till att göra musik, sedan blev bloggvärlden intresserad och en promoter sa till honom att låta håret växa och lägga ner plugget. Det verkar än så länge ha varit ett mycket lyckat val, det rullar på bra. Även ikväll sköter de sin uppgift ypperligt och spelar mest låtar från senaste skivan, mot slutet drar de ut Wasted Days än längre än de nio minuter den redan är. Med några öl innanför västen är det alldeles underbart bra, jag tycker de låter lite som At the Drive-In. Jag önskar alla röda dagar hade ett så här bra soundtrack.

Publicerad den Lämna en kommentar

Rårakor / Cloud Nothings.

Jag skulle egentligen lagat nåt annat ikväll, men det sket sig med porslinet. Istället tänkte jag bilda er i hur man gör Dalarnas landskapsrätt — Rårakor. Rätt och slätt, jättelätt!

Själv gjorde jag denna rätt till lite 20-something-punk i form av Cloud Nothings. De spelar dessutom på Pustervik på torsdag. Pass på!


Typ ett kilo potatis.


Om du prompt inte vill göra dem vegetariska kan du krydda med några droppar av ditt eget blod.


Tillsätt fyra ägg och plåster.


2 msk mjöl.


1 tsk salt.


Stek 1 dl i taget.


Servera med bacon.


Rengör mobilen från allt fett när du instagrammat.


Ät med lingonsylt, Leni Riefenstahl och en ny Bilaga!


Efterrätt: lingonsylt ihopslungad med mjölk!

Följ llamalloyd på Instagram.

Publicerad den Lämna en kommentar

Skola dig eller gå i kyrkan? Veckans tips 11-17:e maj.

Fredagen den 11:e maj: The Magnetic Fields, Annedalskyrkan, kl 20.

Stephin Merritt och gänget har jag velat se i tio år. Även om nya skivan är rätt trist ska det bli kul att se dem i vår fina Annedalskyrka! Och som ni ser finns Calippo världen över, bara under olika Unilever-ägna namn. Det här är Stephin, bandets crooner, i Spanien häromdagen.

Fredagen den 11:e maj: Fredagsskolan, Yaki-Da, kl 20.

Har du ingen biljett till de magnetiska fälten skulle jag gå och lyssna på Leif Pagrotsky när han förklarar planekonomi och Glenn Hysén förklarar offside och försöka mig lära nåt. Tobias från Quizadillas håller i det hela. Var där i tid, det blir säkert smockat. Fb.

Lördagen den 12:e maj: Loppis, Trucken, dagtid.

Göteborgsvarvet verkar inte vara i vägen för möjligheten att ta dig till Trucken och kolla in deras loppis. Det känns som en mer relevant loppis än vanligt när det är medlemmar av stans finaste kulturförening som har bord med prylar.

Tisdagen den 15:e maj: Cykelåterbäringen, Chalmers, kl 12.

På torsdagar mellan 18 och 20 håller Cykelköket till i Majorna, på Djurgårdsgatan 41, in på gården, till vänster. Där kan man få hjälp att lära sig själv fixa sin cykel! Förra torsdagen hjälpte en av volontärerna, Dan-Eric, mig att plocka isär mitt cykelnav i molekyler och sen sätta ihop det igen. Det tog två timmar och vi trodde nästan inte vi skulle få ihop det. På tisdag har de en stor tillställning på Chalmers när de delar ut cyklar som samlats in i allmännyttans källare. Medlem kan man bli på plats. Kostar 50 pix. Cykelköket. Event.

Torsdagen den 17:e maj: Cloud Nothings + Obits, Pustervik, kl 20.

Gött gäng. Spelar punk typ. Har fått skäll och produktion av arbetsnarkomanen Steve Albini. FB.

I övrigt spelar Frida Hyvönen, vars nya skiva är löjligt tråkig. Nästan lika tråkig som Sophie Zelmani. Som också spelar på lördag. Bättre känns att köra på Göteborg Art Sounds om man vill gå ut på lördag.

Publicerad den Lämna en kommentar

Första kvartalsrapporten 2012.

Nokia kom med en kvartalsrapport nyligen. Den pekar ännu en gång nedåt. Nu satsar de på Windows. Jag tippar på att nästa kommer vara ännu en nedåtgående pil. Men vi sysslar ju med musik och jag brukar lista de låtar som hamnat i mitt musikbibliotek under det senaste kvartalet och som sedan har lyckats fånga mitt intresse till den grad att jag tar mig tid att betygsätta dem med stjärnor i iTunes. Betygsystemet ser ut så här:

5 — låt jag kan tänka mig att lyssna på när som helst.
4 — mycket bra.
3 — bra.
2 — dålig, men på en bra platta, behåll.
1 — skit, ta bort ur biblioteket vid nästa rensning.

Dessa är låtarna som hittat in och fått en fyra. Move on up har en femma. De flesta låtarna finns i den här listan på Spottan.

Alabama Shakes — Hold On & I Found You

Alabama Shakes är äntligen här med sitt album, det börjar oerhört bra, men jag tycker det tappar efter ett tag. Men jag ska ge det mer tid. Om man köper vinylen får man dessutom en fin sjua med fantastiska låten Heavy Chevy. Årets köp.

Albin Gromér — Här inne hos mig

Tyvärr har jag inte hittat nån mer hit på albumet som nu till slut hittat ut i världen.

Bahamas — Whole Wide World

En kanadensare frågade mig om hon och hennes kille får sova på min soffa under Way Out West och tipsade om den här sköna singer—songwritern.

Beach House — Myth & Wild

Albumet är underbart, men i vanlig ordning är det mest början jag lyssnat och satt betyg på. Wild är hittills bästa låten.

Bill Callahan — So Long, Marianne (Leonard Cohen cover)

Det här är väl som att svära i kyrkan, men jag föredrar faktiskt Bills version. SÅ jävla bra är den.

Bill Withers — Lovely Day

Let it be one.

Blonde Redhead — Elephant Woman, Melody & Misery is a Butterfly

Den fanns en tid då Blonde Redhead gjorde annat än delade med sig av bilder på en hund (adda inte harrymakino på instagram).

A.A. Bondy — American Hearts

En av de singer-songwriters jag ser mest fram emot på Primavera.

Captain Beefheart & The Magic Band — Sure ’Nuff ’N Yes I Do & Zig Zag Wanderer

Den käre kapten biffhjärta hittade in i biblioteket igen efter att Cat Power delat med sig av ett klipp där han spelar med sitt band på en strand i Cannes.

Cloud Nothings — No Future No Past

Den sjuttonde maj firar Norge sin dag. Vi firar med Cloud Nothings på Pustervik.

Curtis Mayfield — (Don’t Worry) If There’s Hell Below, We’re All Gonna Go & Move on Up

Jag måste lyssna mer på Curtis. Mycket mer. Så att den här rubriken blir lääääängre.

Dr. Dog — The Old Black Hole

Fin folkrock i vanlig ordning, även om deras två senaste plattor inte riktigt varit lika bra som tidigare alster.

Fanfarlo — Deconstruction

Det blev en hel del låtar där album kommit till låtar som varit med på tidigare rapporter på den här listan, men vad fan. Så kan det gå. Det gäller bara att jag ska lyssna mer på resten av dessa plattor, men jag har svårt att hålla mig borta från att kolla upp Primaveras lineup…

The Field — Everybody’s Gotta Learn Sometime

Axel Petersén har, likt Beck, gjort en finfin cover av The Korgis original.

Grimes — Genesis, Oblivion, Be a Body (侘寂), Symphonia IX (My Wait is U) & Nightmusic (feat. Majical Cloudz)

Ni vet att jag älskar Grimes. Hon fullkomligt ägde första kvartalet. Ni såg väl vår matintervju med henne?

I Break Horses — Winter Beats & Hearts

Svenskarna som representerar tillsammans med Field och Refused i Spanien tog mig by surprise. Jag älskar deras platta.

Islands — This is not a Song

”We’re not a band. You’re not a fan.” You’re so full of shit.

James Figurine — 55566688833 (The Field Mix)

Jag vart tvungen att kolla upp den här remixen av Jimmy Tamborellos vackra homage till gamla mobiltelefoner. Remixen är alldeles lovely den med. Dock saknar jag originalets fantastiska textrader ”I have to type eleven numbers into my cell phone just to make it spell ’love’ so I usually don’t” och ”and we fought face-to-face like it was the nineties again”. Originalet finner ni här.

Lambchop — If Not I’ll Just Die & Gone Tomorrow

Det känns inte som det var fyra år sedan Lambchop gav oss en platta, men så var det visst. Under den här tiden har Vic Chesnutt gått ur tiden och det är mycket hans bortgång som Kurt Wagner sjunger om på denna vackra nya skiva, Mr. M.

Let’s Wrestle — Dick in my Zipper

Den här låten kommer alltid vara min 30-årskris.

M83 — Midnight City

Bandet alla tjôtar om får sig en ny chans och just den här klarar testet.

The Magnetic Fields — Andrew in Drag

Årets roligaste textrad? ”The only girl I’ve ever loved was Andrew in Drag”-

Nina Simone — No Good Man

Man bör lägga till lite Nina varje kvartal…

Psapp — Velvet Pony

Likaså ta sig tid att betygsätta lite Psapp!

Thåström — Samarkanda & The Haters

Jag försökte lära mig gilla Thåström genom att plugga in hans soloalster inför hans Trädgårn-spelning, men bara Samarkanda gick in som en fyra. The Haters har jag tidigare lärt mig älska genom mina vänners allsång.

White Denim — Drug

Den här var tydligen enda som lyckats få sig ett betyg innan mars blev april. Nu kommer det bara rinna in fyror från dessa herrar från Texas. Jag är kär i dem för tillfället, bästa rocktipset sedan Wolf People. Tack som fan till Lars, som tipsade genom en podcast som strax dyker upp här!